Artiklar

Barnboksförfattaren Eva Edberg är aktuell med en ny bilderbok om familjehemsplacerade Klara. Den nya boken "Klara rädd för mamma med ryggsäcken" berör frågor om barns rätt att bli delaktiga i beslut som rör dem och att bli mer lyssnade på.

Den 9-10 oktober är det dags för årets Skolfam-konferens. Temat är ”Barnets röst – en framgångsfaktor”. Syftet med konferensen är att sprida kunskap om placerade barn, deras mående och skolgång för att professionella som möter dessa barn bättre ska kunna bemöta dem och förstå vilka behov de har.

Regelverket för god man-uppdrag och förvaltarskap ska ses över, enligt ett nytt direktiv från regeringen. I utredningen ska man bland annat ta ställning till hur nyrekrytering kan underlättas, hur stöd under pågående uppdrag ska kunna bli bättre och om det finns behov av ett nationellt ställföreträdarregister.

Ungefär fyra procent fler tog kontakt med Bris under sommarlovet jämfört med samma period ifjol. Sommarlovet är en särskilt svår tid för barn som har problem hemma och för dem som bär på allvarlig ångest och oro.

KIBB, Kognitiv integrerad behandling vid barnmisshandel, har visat sig göra skillnad för både föräldrar och barn. Det framgår av en ny avhandling som Johanna Thulin, Linnéuniversitetet i Växjö, gjort.

38 800 barn och ungdomar fick vård enligt socialtjänstlagen, SoL eller lagen om särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU, förra året visar ny statistik från Socialstyrelsen. Knappt hälften av dem var placerade i familjehem.

Mammor som har problem med kriminalitet, missbruk och är våldsutsatta behöver ofta mycket stöd i sin föräldraroll oavsett om de har sina barn placerade eller boende hos sig. För att hjälpa dessa kvinnor startade projektet Qrut för fem år sedan. Idag är det en permanent verksamhet.

I Småland pågår ett projekt där utbildade ”kompisar” ska hjälpa hemmasittande ungdomar att bryta sin isolering. Projektet drivs av ABF Södra Småland med bidrag från Allmänna arvsfonden och går under namnet ”Kompisförmedlingen”.

Vi utvecklas i relationen till varandra. Att som barn bli sedd och lyssnad till, att bli accepterad för den man är, är väldigt viktigt för barns utvecklande av sin självkänsla.

Trots att det på skyddade boenden, ofta bor lika många barn som vuxna, ses dessa oftast som en insats för vuxna. I ett samverkansprojekt utformar därför Sveriges Stadsmissioner tillsammans med Bris, ett koncept för hur både barn och vuxna kan få individ- och åldersanpassat stöd utifrån sina rättigheter och sitt eget behov på dessa boenden.

Maskrosbarn, en organisation som stöttar barn som växer upp i hem med missbruk eller psykisk ohälsa, expanderar och öppnar verksamhet i Skåne. "Vi har fått frågan under många år, så vi vet att behovet och efterfrågan är stor", säger Therese Jarland, utvecklingschef och grundare av Maskrosbarn.

Marielle Jarlinius har vuxit upp med missbrukande föräldrar och placerats i familjehem flera gånger under uppväxten. Nu är hon 23 år, student och engagerar sig i organisationen Trygga Barnen för att hjälpa andra som varit i liknande situationer.

Många barn och ungdomar är i behov av stöd från Bris även sena kvällar och nätter, när den ordinarie stödverksamheten är stängd. Med stöd från Allmänna Arvsfonden kommer nu Bris att utveckla en stödverksamheten som ska vara öppen även nattetid.

Som 22-åring grundade Olivia Trygg organisationen ”Trygga Barnen” där barn och unga vuxna som vuxit upp i en familj med beroendeproblematik kan få stöd och hjälp. Detta strax efter att hennes egen pappa dött i sviterna av alkoholism.

Fyra län i Sverige har fått i uppdrag av regeringen att starta upp så kallade resurscentrum för stöd till barn och unga som utsätts för hedersrelaterat våld. I Norrbotten har man precis gjort klart en kartläggning av vilka behov som finns i kommunerna och hur man kan stärka kompetensen regionalt.

Nästan sex av tio vuxna som arbetar i skolor tycker att det är svårt att prata med sina elever om deras hemsituation och hur de mår. 94 procent svarar dock att de vet vad de ska göra när de upptäcker att en elev far illa i hemmet, enligt Maskrosbarns nya undersökning ”Skolkurage”. Men många vill också kunna göra mer för sina elever.

Forskare vid Linköpings universitet ska studera behandlingsmodellen TBF, Treatment by Foster Care, för familjehemsplacerade och se hur olika faktorer kan påverka utfallet av behandlingen. Hypotesen är att om det finns större sensitivitet i relationen går det bättre i behandlingen.

Bris har under sin kongress nyligen beslutat att växla upp arbetet kring barn som lever i en hedersrelaterad kontext. Man kommer även att jobba mer mot mobbing i skolor.

Hur tänker och känner familjehemsföräldrar när en placering tar slut? Det vill forskare Ingrid Höjer, Göteborgs universitet, tillsammans med en norsk kollega, ta reda på.

I Sollentuna kommun arbetar man hårt för att öka ungdomarnas kunskap om socialtjänsten i projektet ”Soc för unga”. Nu börjar intresset sprida sig även till andra kommuner.

Barnrättsbyrån arbetar för att hjälpa utsatta barn och unga att få sina rättigheter tillgodosedda. Ofta handlar det om att vara ett stöd i vardagen i de ungas kontakter med myndigheter. Fram till idag har över 600 barn och ungdomar fått hjälp.

Det behövs fler sätt att stötta de barn och ungdomar som bevittnat eller utsatts för våld. Forskare på Örebro universitet håller just nu på att tillsammans med både socialtjänst och drabbade ta fram ett nytt arbetssätt.

Den ideella organisationen Maskrosbarn har nyligen presenterat en idé om en ny insats i form av ett drop-in-boende dit ungdomar ska kunna gå när de behöver ”komma bort hemifrån” under en kortare tid. Nu hoppas de att någon kommun ska nappa på förslaget.

Socialsekreterare behöver ges förutsättningar för att kunna få till närmare relationer till de placerade barnen. Det är ett önskemål både från barnen och socialsekreterarna själva, konstaterar Robert Lindahl, Örebro universitet, i en ny avhandling.

Barn som utsätts för våld i hemmet har ett bristande skydd, konstaterar Unicef i en ny rapport. Barnaga är förvisso olagligt i Sverige sedan 40 år tillbaka, men trots det inte alltid straffbart, vilket Unicef vill se ändring på.