”Mycket kvar att göra för de placerade barnen”
För fyra år sedan skrev forskarna Titti Mattsson och Bo Vinnerljung en rapport om brister i regelverket för familjehemsplacerade barn. Flertalet av bristerna kvarstår ännu och det finns mycket kvar att göra för att förbättra för barn inom samhällsvård.
I rapporten berördes framförallt tre stora ämnesområden; hälsa, skola och familj. Inom samtliga områden såg forskarna brister för de placerade barnen och lämnade förslag på åtgärder för att förbättra för de placerade barnen.
– När det gäller hälsa såg vi att ohälsan var större bland de placerade än bland andra barn i samma ålder och föreslog därför att alla placerade skulle erbjuds en hälsoundersökning när de placeras. Här kom det faktiskt en lagändring 2017 och även om alla kommuner och regioner kanske inte hunnit få in rutiner för detta så är det i alla fall ett steg i rätt riktning, säger Titti Mattsson, professor i offentlig rätt vid Lunds universitet.
Titti Mattsson, professor i offentlig rätt har skrivit om vilka brister i regelverket som finns gällande familjehemsvård.Mycket kvar att förbättra
På de andra områdena, skola och familj, är det sämre ställt med förbättringar. Trots att behoven som Titti och Bo pekade på, och som många andra forskare också påvisat, när det gällde att säkerställa att de placerade barnen får rätt stöd i skolarbetet har det inte skett några påtagliga förändringar. Fortfarande presterar många placerade sämre i skolan och det finns inget regelverk som ställer särskilda krav på kommunerna för hur man ska hantera stödet till dessa barn. Till stor del beror det på i vilken kommun den placerade bor för vilket stöd den får i skolan. I rapporten föreslog forskarna att färdighetstest i läsning och räkning skulle införas, med dessa får man underlag för att ge barnen kompenserade insatser och en chans att komma ifatt sina klasskamrater. Något sådant har dock inte införts.
Det sista konkreta förslaget i rapporten handlade om att ge möjlighet att förlänga placeringen i familjehem även efter 18 års ålder. I Sverige upphör familjehemsplaceringen vid 18 års ålder eller då barnet slutar gymnasiet. Efter det får många barn inget stöd från vare sig familjehemmet eller sina biologiska föräldrar. I våra nordiska grannländer har dessa barn vid behov rätt till fortsatt boende i familjehemmet ytterligare några år efter 18- årsdagen. En sådan rätt bör införas även i Sverige.
– Jag hoppas att införandet av Barnkonventionen som svensk lag kan påskynda förbättringar på samtliga områden för de här barnen, men det är fortfarande lång väg att gå och inte heller Barnkonventionen sträcker sig längre än till 18 års ålder, säger Titti Mattsson.
Önskar mer tillsyn
Utöver de områden som lyfts fram i rapporten vill Titti Mattsson också se förbättringar i regelverket när det gäller tillsyn av familjehem.
– Vi behöver en förstärkt tillsyn och likriktade kvalitetskrav. Ju mer privatisering som sker, desto mer tillsyn krävs och även att barnen får större delaktighet i det som gäller dem, fortsätter Titti Mattsson.
