Helena har alltid plats – både i sitt hem och i sitt hjärta

– Jag öppnar vårt hem för att få dela med mig av omsorg, värme och kärlek. När barnen sedan lämnar oss finns de alltid kvar i hjärtat, säger Helena Eklund.
Som kontrakterat jourhem tar hon hand om barnen under utredningstiden, tills en permanent lösning har hittats.
– Min senaste placering var en tonårsflicka som kom hit mitt i natten tillsammans med två poliser. Man måste vara flexibel och beredd på att det mesta kan hända som jourhem, säger Helena Eklund.

Aldrig ångrat sitt val
Hon och hennes familj har varit jourhem i fyra år och har aldrig ångrat sitt val.
– Det här är min dröm, säger Helena.
Det är dock långt ifrån alla gånger som det sker ett så dramatiskt överlämnande som med den poliseskorterade flickan.
– Ibland har man tur och får reda på någon dag innan vem som ska komma så att man hinner förbereda sig lite både mentalt, men också i hemmet. Men lika ofta kommer det ett barn med någon timmas varsel och då får man göra det bästa av situationen, säger hon.

Sparade leksaker till små barn
Barnet som kommer får alltid ett eget rum att bo i. Är det ett litet barn som kommer brukar Helena lägga fram en del leksaker som är sparade från de egna barnen, är det ett äldre barn brukar hon bädda och göra rummet lite mysigt tills personen kommer.
– Hur den första tiden är med ett nytt barn beror väldigt mycket på ålder. Är det en tonåring försöker jag sitta och prata med dem och lära känna dem. Är det ett litet barn får man närma sig genom leken, säger Helena.
– Mycket därefter handlar om att leva som vanligt enligt våra rutiner och att visa barnet som kommit hur det går till i en ”vanlig” familj och låta dem vara en del i familjelivet. Jag känner mig inte begränsad för att det bor en till hos oss.

Drömt om att hjälpa utsatta barn
Helena har länge haft en dröm om att hjälpa utsatta barn, men det har inte passat med det övriga livspusslet förrän nu.
– Jag gick på en informationsträff för fyra år sedan. På väg därifrån kändes allting så rätt och vi skickade in en ansökan och sedan gick det vägen, berättar Helena.
Hon jobbade då som förskollärare och fick i samband med jourhemskontraktet säga upp sig från sitt jobb.
– Jag ansökte först om tjänstledigt men det fick jag inte. Då sa jag upp mig och tänkte att som förskollärare kan jag alltid hitta ett nytt jobb om det här inte skulle passa mig. Men nu jag kan inte tänka mig ett bättre yrke och liv än det här, säger Helena som nu är hemma på heltid för att kunna ägna all tid åt det placerade barnet.

Nio månader som längst
Under de fyra åren har familjen hunnit ta emot 13 barn och ungdomar mellan 0-17 år som av olika anledningar inte kunnat bo kvar i sitt hem under tiden som socialtjänsten utreder ärendet.
– Den längsta placeringen hos oss har varit nio månader, det var en liten flicka som var tre månader när hon kom och som hann fylla ett år innan hon lämnade oss. Det gjorde ont att lämna iväg henne, men samtidigt vet man redan från början att det här är bara tillfälligt och det lär man sig att leva med, fortsätter hon.
När barnet ska lämnas över till sitt nya familjehem är det viktigt att barnet får en trygg inskolning, där både Helena, de nya familjehemsföräldrarna och barnet i lugn och ro får bekanta sig med varandra.