Barnens delaktighet kring umgänge behöver öka
Familjehemsplacerade barn behöver mer information och delaktighet i frågor som gäller umgänge. Det visar en ny studie från FoU Södertörn där barn har intervjuats om sina erfarenheter av umgänge med sin biologiska familj.
Studien är gjord under förra året med ekonomiskt stöd av Stiftelsen Allmänna Barnhuset och har även resulterat i en skrift för barn i familjehem, som innehåller råd för ett bra umgänge och information om vilka rättigheter barnet har.
– I nuläget har vi skickat ut boken till de barnen som var med i studien, men det hade så klart varit önskvärt att alla kommuner skulle kunna dela ut boken. Eftersom FoU nu är nerlagt så är det oklart vad som händer framåt, säger Ann-Sofie Bergman som skrivit boken och gjort studien i samarbete med Christina Sandahl.
FoU Södertörn har under flera år bedrivit ett utvecklingsarbete inom familjehemsvården. Ett bedömningsstöd för umgänge med fokus på barns delaktighet har utformats med syfte att underlätta arbetsprocessen, systematisera kunskapsunderlaget, stärka barnperspektivet och rättssäkerheten. Bedömningsstödet utvärderades och reviderades under år 2017 i samarbete mellan FoU Södertörn och Södertörns högskola på uppdrag av Socialstyrelsen. Dock utgår denna utvärdering från socialsekreterarens perspektiv.
Barnens perspektiv saknades i forskningen
– Vi kände att barnens perspektiv saknades i det här och i mycket av den tidigare forskning som är gjord. Våra resultat visar också att många barn upplever att de inte fått tillräcklig information eller varit delaktiga i den utsträckning som de önskat när det gäller umgänge, säger Ann-Sofie Bergman.
Tidigare forskning har visat att kontakt med föräldrar under placeringstiden som är av god kvalitet kan ha betydelse både för utfallet av placeringen och för barnets psykiska hälsa. Umgänget kan i bästa fall skapa möjligheter för barn och förälder att utveckla nya sätt att interagera med varandra.
– Att jobba mycket med själva umgängestillfällen är väldigt viktigt. Många bär på negativa och jobbiga upplevelser från tiden med sina föräldrar. Med ett välplanerat umgänge kan man bidra till att även ge barnet positiva minnen av sina föräldrar, säger Ann-Sofie Bergman.
Nexusperson ser till att barnet får träffa viktiga personer
I studien har man också funnit att det ofta finns en så kallad ”nexus-person” i barnets nätverk som ser till att barnet vid umgängestillfällena kan få möjlighet att träffa andra viktiga personer i barnets nätverk, som en faster exempelvis.
– Om nexus-personen saknas i barnets nätverk är det viktigt att socialsekreteraren tar den rollen och identifierar vilka personer som är viktiga för barnet, säger Ann-Sofie Bergman.
Flera av barnen berättar om att de har bra umgänge både med föräldrar och biologiska syskon. Några vill dock träffa sina syskon mer och många uttrycker en brist på information om varför saker är på ett visst sätt. Något barn berättar att mamman under umgänget hade med sig en stödperson, men att barnet aldrig förstod vad den personen gjorde där och upplevde att det var jobbigt att stödpersonen var med.
I studien framgår det också att flera av barnen hade velat ha mer umgänge redan från början av placeringen. Många upplevde att umgänget med den biologiska familjen ströps i början av placeringen för att barnet skulle få fokusera på att lära känna sin familjehemsfamilj och anpassa sig till den nya situationen – men barnet själv hade en önskan om att få träffa sin familj och upplevde saknaden och längtan som svår.
Individanpassat umgänge i början av placering
– Det är ett område som socialtjänsten behöver titta mer på och se till varje enskild individ. En del barn kanske inte ska ha umgänge direkt, men för andra skulle det kännas bra. Vi har inte funnit någon forskning som ger stöd till att det generellt skulle vara bäst för barn att inte ha umgänge eller att ha glest umgänge i början av en placering. Att sträva efter att underlätta för barnet under den första tiden av placeringen framstår som ett viktigt utvecklingsområde för socialtjänsten, säger Ann-Sofie Bergman.
I studien har 19 barn mellan 10 och 17 år ingått.