Artiklar

Regeringen har tillsatt en särskild utredning kring vård av placerade barn och unga. Utredaren Carina Ohlsson ska bland annat ge förslag på hur man kan få fler att bli familjehem, hur stödet till familjehem kan förbättras och se över ett nationellt register av familjehem.

För ett år sedan drog forskare på Örebro universitet igång ett projekt där man ska ta reda på barns erfarenheter från skyddade boenden. Nu söker forskarna efter personer att intervjua.

Hur uppfattar barn och ungdomar i det svenska samhället att coronapandemin påverkat deras liv? Det har forskare på Uppsala universitet tagit reda på i en studie, som professor Anna Sarkadi, Uppsala universitet, presenterade på Familjehemskonferensen.

Kvinnan behöver stöd, möjlighet att vila och någon som lyssnar på berättelserna om männens våld. Någon som ser barnen och förstår att även de är utsatta.

Genom igenkänning och en historia att samtala kring hoppas barnboksförfattaren och socionomen Kristina Collén att det ska bli lättare att prata med små barn om starka känslor som sorg och om de blivit utsatta för våld.

Fler elever än tidigare som har deltagit i Skolfam har fått gymnasiebehörighet efter årskurs nio – därmed är de senaste två årens fallande trendbrott brutet, trots ett år av pandemi och distansstudier.

Med den fiktiva romanen ”För barnets bästa” hoppas författaren och socialsekreteraren Anna Welin öka kunskapen om familjehemsvård i samhället och ge en inblick i de olika rollerna kring barnet.

Genom ett nytt projekt ska Rädda Barnen tillsammans med Barnafrid göra våld mot barn ”pratbart”. Genom utbildningsinsatser i skolor för både barn och vuxna hoppas man få fler barn att berätta om de utsätts för våld så att de kan få rätt typ av stöd och hjälp.

27 300 barn och ungdomar fick minst en heldygnsinsats under förra året. Majoriteten av dem var pojkar över 15 år, enligt ny statistik från Socialstyrelsen. 19 400 var placerade i familjehem, vilket är ungefär 1 000 färre individer än ett år tidigare.

Thomas Ardenfors har varit familjehemspappa i snart 30 år. Nu delar han med sig av sina erfarenheter i den nya boken ”Alla mina 30 barn” som släpptes i mitten av augusti och baseras på hans dagboksanteckningar under åren som familjehem.

Kunskapen om sorg är lite av en blind fläck i samhället, menar Anders Magnusson, vd på Svenska Institutet för Sorgbearbetning. – Vi får lära oss massor om hur vi skaffar saker, men förvånansvärt lite om hur vi kan hantera våra sorger och förluster. Och vi vet inte heller hur vi bör bemöta andra i sorg. Det är inte den enskildes fel, utan ett samhällsproblem. Istället för kunskap så florerar myter och goda råd som vi i all välmening delar med oss av; ”du ska se att det går över”, ”var stark”, ”nu tänker vi på nåt roligt istället”.

Under sommaren har Knas hemma dragit igång en stödlinje dit placerade ungdomar kan vända sig för stöd och råd. – Bättre än andra jourverksamheter jag provat har vi fått höra. Det känns jättebra att vi är igång nu, säger Vera-Linn Lanängen, ungdomsstödjare på Knas Hemma och den som svarar när ungdomarna tar kontakt.

Susanne Altsund växte upp i en familj med våld och missbruk och placerades i familjehem, där hon utsattes för övergrepp. Nu kämpar hon både för sin egen upprättelse men framförallt för att barn ska få sina rättigheter tillgodosedda i alla situationer.

Många familjehemsföräldrar känner sig utelämnade och ensamma i sitt uppdrag och efterlyser ett specifikt stöd för just familjehemsföräldrar.

Storsthlm och Region Stockholm har tagit fram en överenskommelse för samverkan kring hälso-, sjuk- och tandvård för barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet. Det gemensamma målet med överenskommelsen är att säkerställa att barnen får tillgång till vård på samma villkor som andra barn och unga.

Socialstyrelsen har lanserat en kortlek med 26 så kallade dialogkort som ska göra det enklare att prata med barn om hur de känner, tycker och tänker.

Många barn och unga som är placerade får inte den vård som de har rätt till. Det beror bland annat på okunskap, bristande samverkan och avsaknad av ett systematiskt sätt att dokumentera, konstateras i en ny rapport som FoU Nordväst gjort.

Den 1 januari 2020 blev barnkonventionen lag i Sverige. Målet för barnrättspolitiken är att barn ska respekteras och ges möjlighet till utveckling och trygghet samt delaktighet och inflytande. Trots det konstaterar IVO i en ny rapport att det finns mycket kvar att göra för att socialtjänsten ska tillgodose barnets rättigheter fullt ut.

Allt fler barnavårdsutredningar utförs i privat regi. Forskare håller i en stor kartläggning på att ta reda på hur det ser ut och hur det påverkar barnen.

När Linus Holm var 13 år placerades han i jourhem. Fram till 18-årsdagen hann han med att bo i fler än tio olika familjehem och på HVB-hem. Nu är han 26 år och lider av posttraumatiskt stressyndrom till följd av sin uppväxt.

Trots övergrepp och försummelse i barndomen finns det ändå många kvinnor som i vuxen ålder lyckats nå välbefinnande och själva tycker att de mår bra. Forskaren Åsa Källström vill med sin nya studie ge hopp till de familjehemsföräldrar som tar hand drabbade unga flickor.

Tillsammans hoppas det nystartade nätverket Barnkoalitionen kunna lyfta ämnet sexuella övergrepp mot barn högre på den politiska dagordningen för att få till de förändringar som krävs. Bakom initiativet står de två ideella föreningarna Paraply och Tre ska bli noll.

Med start i Stockholm och Malmö öppnar Bris nu fysiska mottagningar dit barn kan vända sig för ett nära och individuellt anpassat stöd. Senare under året öppnas mottagningar även i Linköping, Göteborg och Umeå.

En nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck, ska tas fram i Sverige. Före detta Barnombudsmannen Fredrik Malmberg ska leda arbetet, som ska vara slutfört senast 31 maj 2022.

Av de 350 000 barn som påverkats negativt av en förälders alkoholproblematik är det bara knappt en procent som får stöd. Det visar Junis nya årliga rapport. Pandemin har gjort utsattheten värre och färre av dem som utsätts upptäcks.