Artiklar

Lunds universitet startar en ny uppdragsutbildning för familjehemshandledare under hösten. – Tanken är att medvetandegöra handledarna, att de vet vad som förväntas av dem och vad som förväntas av familjehemmen, säger Martin Bergström som är en av kursledarna.

Fyra av tio föräldrar i Sverige har lågt förtroende för det svenska skyddsnätet och tror inte att socialtjänst, vårdcentral, BUP och skolhälsovård fungerar om deras barn mår dåligt och behöver stöd. Bland barnen som får stöd från Maskrosbarn är siffran ännu högre, sex av tio, har lågt förtroende för att samhällets skyddsnät ska hjälpa dem.

Under förra året genomfördes 160 000 fler besök inom barn- och ungdomspsykiatrin jämfört med för fem år sedan. I procent handlar det om en ökning på 16 procent och pandemin har bidragit.

Trots att det i ett år varit straffbart att utsätta barn för att bevittna våld i hemmet får inte de drabbade barnen samma stöd som andra brottsutsatta barn, enligt en kartläggning från Linköpings universitet som SVT tagit del av.

Lilla hjärtats familjehemsmamma Melinda Jacobs är aktuell med en barnbok som handlar om en omhändertagen flicka. – Jag vill skapa förståelse för de här barnen och ge igenkänning till de barn som är placerade, säger Melinda Jacobs.

Under våren har ett nationellt register över HVB-hem, stödboenden för barn och unga samt särskilda ungdomshem upprättats. Bakom registret står IVO på uppdrag av regeringen.

Den 27-28 oktober är det dags för Skolfams nationella konferens som i år har temat Språket som språngbräda – språkets betydelse för barn i familjehem. Syftet med konferensen är att sprida kunskap om placerade barn, deras mående och skolgång för att professionella som möter dessa barn bättre ska kunna bemöta dem och förstå vilka behov de har.

Bris förstärker sin stödverksamhet och erbjuder nu både barn och vuxna stöd på ukrainska. En särskild telefonlinje öppnas, dessutom kan både barn och vuxna få samtalsstöd via fysiska träffar och utbildningar med fokus på traumastöd efter flykt.

Många barn i Sverige lever i familjer där det förekommer våld. Brottsoffermyndigheten har nyligen lanserat en webbaserad utbildning som ska ge yrkesverksamma som möter barnen mer kunskap om våldets konsekvenser och vilka behov barnen har.

Fler än hälften av landets kommuner ger inte tillräckligt bra stöd till omhändertagna unga i övergången till vuxenlivet, enligt en ny granskning som SOS Barnbyar gjort. En majoritet av kommunerna erbjuder inte något särskilt stöd för att de unga som omhändertagits ska klara gymnasiet, trots att de flesta misslyckas med sin skolgång.

Forskare på Socialhögskolan i Lund ska studera hur familjehem ser på och berättar om arvodet de får för sitt uppdrag. – Socialpsykologiska och moraliska innebörder som pengar och ekonomi har sällan stått i centrum inom forskningen kring familjehem. I detta projekt tar vi fasta på just detta, säger Malin Åkerström, professor emerita vid Lunds universitet, som ansvarar för projektet.

Under 2020 fick 27 300 barn och unga någon gång under året vård i form av en heldygnsinsats enligt socialtjänstlagen, antingen som SOL eller enligt LVU. Det är 3 800 barn färre jämfört med året innan, enligt en ny rapport från Socialstyrelsen. Familjehem var fortsatt den vanligaste placeringsformen.

Drygt 2 600 barn uppskattas ha tagit del av något stöd som kommunerna erbjuder till barn som växer upp med en förälder som dricker för mycket. Behovet är dock mycket större än så och många får inte kännedom att stödet finns.

Regeringen har beslutat att göra en utredning om barns möjligheter att klaga och utkräva sina rättigheter enligt Barnkonventionen.

Signs of Safety är en populär metod i Sverige för utredning och stöd i familjer där barn riskerar att fara illa. Kunskapen kring vilken skillnad metoden gör är dock osäker, det ska nu ett antal forskare ta reda på.

Nyligen överlämnade Barnombudsmannen sin årsrapport för 2022 till regeringen. Den fokuserar på rätten till en trygg bostad, till delaktighet i skolan och lokalt på samhällsnivå.

Arbetsmodellen ”Efter barnförhöret” används i nästan en tredjedel av landets kommuner för att ge stöd till barn som förhörts av polis efter misstanke om att de utsatts för våld av sina föräldrar. Nu ska forskare på Örebro universitet utvärdera effekterna av metoden.

Ansvarsfördelningen mellan SiS och regionerna är otydlig och personalens har inte alltid den kompetens som behövs för att bemöta och vårda barn och unga med komplexa problem, enligt en ny rapport från Statskontoret.

I och med öppnandet av Bris-mottagningar på fem orter i landet kan nu fler familjehemsplacerade få stöd och möjlighet att träffa andra i samma situationer genom Bris helgläger.

I en ny avhandling har forskaren Mattias Bengtsson genom intervjuer tagit reda på hur ungdomar i samhällsvård själva upplever övergången mellan placering och vuxenliv och vilken tro på framtiden de har.

Regeringen har nu överlämnat "Lex Lilla Hjärtat" till riksdagen för beslut under våren. Propositionen innehåller fem lagförslag som ska stärka placerade barns rättigheter. Lagförslagen föreslås träda i kraft den första juli i år.

Brottsoffermyndigheten har nu fattat beslut i de första ärendena gällande det nya barnfridsbrottet, som trädde i kraft den 1 juli 2021. I två fall får barnen dubbelt så mycket i kränkningsersättning jämfört med vad de tidigare blivit tilldömda i domstol.

Det finns återkommande och allvarliga brister när det gäller barns trygghet och säkerhet i samhällsvården. Den slutsatsen kommer IVO fram till i sin nya årsrapport för 2021.

Barnets bästa ska kunna bli avgörande för om en LVU-placering ska upphöra eller inte. Det föreslår riksdagens utredare Anders Hagsgård. Han har tagit fem punkter som ska ligga till grund för en bedömning av vad som är barnets bästa.

Professionella som jobbar med barn behöver bli bättre på att lyssna på barnens berättelser. Det anser forskaren Stina Michelson på Stockholms universitet som håller på med en avhandling om hur barn hanterar relationer till sin familj och till sig själv.