”Vi får mycket beröm från familjehemmen”
På socialtjänsten i Karlskoga kommun arbetar Tarja Edström och Ida Långh. Tarja är familjehemssekreterare och har fokus på att stötta familjehemmet, medan Idas fulla fokus som barnhandläggare, ligger på barnet.
Tarja, som är inriktad på familjehemmet, har i uppgift att stötta och hjälpa dem i olika situationer för att klara sitt uppdrag, medan Ida i sitt uppdrag som barnhandläggare, har fullt fokus på barnet.
– Som familjehemssekreterare jobbar jag med att rekrytera, utreda, handleda och utbilda familjehem åt Karlskoga och Degerfors kommuner. Mitt fokus ligger på familjen med utgångspunkt på barnets bästa kan man säga, förklarar Tarja Edström.
Hon har jobbat som familjehemssekreterare i 20 år och trivs med att arbetet är omväxlande och givande.
– Uppdragen idag är ofta svårare och ställer högre krav på familjehemmen samtidigt som fler jobbar heltid och har mer aktiviteter än man hade när jag började, säger Tarja.
Stolt över kommunens arbete
Att hitta nya familjehem är tufft men brukar gå bra. Kommunen har ett gott rykte bland familjehemmen och det hjälper till i rekryteringen.
– Vi får väldigt mycket beröm av våra familjehem, jag är väldigt stolt över det arbete vi gör här i kommunen, säger Tarja.
För att utreda en helt ny familj som vill bli familjehem används så kallade ”livsböcker”. Inför varje tillfälle får familjen svara på ett antal skriftliga frågor om sig själva, som sedan gås igenom på träffarna med familjehemssekreterarna.
– Som familj går man in i en process som ska ge svar på frågan om man kan och vill bli familjehem samt om man vill samarbeta med vår kommun. Som familjehemssekreterare bedömer vi om detta är en trygg och stabil familj att placera barn i och om det är en familj vi tror att vi kan samarbeta med. Att genomgå en ”livsboksutredning” är en mycket uppskattad utredningsform för nya familjer som vill bli familjehem, säger Tarja.
Mycket handlar om handledning
Som familjehemssekreterare är en betydande del av arbetet att ge handledning åt befintliga familjehem, både enskilt och i grupp. En gång i månaden träffas fyra handledningsgrupper med familjehemsföräldrar för att byta erfarenheter och lyfta fram frågor och funderingar. Däremellan kan familjehemmen också höra av sig för att få råd och stöd enskilt.
– Vi jobbar mycket med tillgänglighet och att man ska få svar samma dag som man hör av sig till oss. Kvällar och helger svarar socialjouren och de har hög prioritet på att hjälpa familjehem som hör av sig, berättar Tarja.
Hon lägger också en hel del tid på att vara ute och besöka familjehemmen.
– Vi träffar varje familjehem minst var tredje månad, ofta tätare, det är behovet som avgör berättar Tarja.
Träffar barnen var åttonde vecka
Barnhandläggare träffar de placerade barnen, ungefär var åttonde vecka. Träffarna sker i familjehemmen, på socialkontoret eller på andra platser om det bedöms vara lämpligt. Ida Långh berättar mer om hur kontakten med de placerade barnen ser ut:
– Vi brukar ibland åka iväg och ta en fika. Om barnet eller ungdomen vill berätta om något som har hänt i familjehemmet är det lättare om vi är i en annan miljö.
Hennes fokus ligger helt och hållet på barnet och förutom barnet har Ida även en del kontakt med de biologiska föräldrarna och andra kontakter med myndigheter, skola och liknande som rör barnet.
– Jag försöker även hjälpa med praktiska frågor som rör barnet, till exempel om familjehemsföräldrarna behöver en fullmakt för att göra något bankärende åt barnet då kan jag hjälpa till med det, berättar Ida.
Beslutar om umgänge
Hon är också den som gör bedömningen kring omfattningen av umgänge med de biologiska föräldrarna och gör även utredningar gällande umgängesbegränsning och vårdnadsöverflytt.
– Det kan vara svårt ibland när man ska förmedla till föräldrar gällande omfattningen av umgänge, men oftast brukar det gå bra när man förklarar noga för föräldrarna om grunderna för bedömningen, berättar Ida.
Förtroende viktigast
Att bygga upp ett förtroende hos barnet är det allra viktigaste i jobbet för Ida.
– Jag kommer oftast in när barnet redan är placerat. Mitt uppdrag ligger i att se till att barnet har det bra och får sina behov tillgodosedda. Minst var åttonde vecka träffar jag barnet, men i början blir det i regel oftare än så, säger Ida.
Varje barnhandläggare har 13-14 barn var som de följer och då en del av dessa bor på andra orter utanför kommunen blir det en hel del resor för Ida och hennes kollegor.
– Jag försöker att sitta med dokumentation och administrativt arbete på förmiddagarna, medan eftermiddagarna går åt till att träffa barnen, då många av dem är i skolan på dagtid.
– Det jag gillar mest med mitt arbete är variationen och att få följa de här barnen på den resa som de går igenom. Det finns även tunga bitar i jobbet, men det vägs upp av glädjen när man får följa ett barn som gör en positiv utveckling, säger Ida.