Stort ansvar ligger på den som tar hand om någon med skyddade personuppgifter

Cicki Malmström är utbildare på Registerskydd och har jobbat i många år med frågor rörande personuppgifter på Skatteverket. 

Okunskapen kring hur skyddade personuppgifter ska hanteras är stor i samhället trots att så många som 17 800 personer  vid årskiftet levde med skyddade uppgifter.
– Om en skyddad persons uppgifter hamnar i felaktiga händer kan det bli förödande konsekvenser för den personen, säger Cicki Malmström.

Hon är en av utbildarna på Registerskydd Sverige och har jobbat med personuppgiftsfrågor i många på Skatteverket.
Det finns olika nivåer av skydd för personuppgifter, den vanligaste och ”lättaste” former är en så kallad sekretessmarkering i folkbokföringen, vilket innebär att det dyker upp en ”varningsflagg” i systemet när en myndighet söker på dessa personuppgifter.

Nästa nivå är skyddad folkbokföring, då syns ingen bostadsadress till personen i folkbokföringsregistret utan endast en särskild postadress till ett skattekontor. Skyddad folkbokföring är ett nytt begrepp  som infördes vid årsskiftet och som ersätter det som tidigare kallades kvarskrivning. Den sista nivån för personer som behöver skydd är fingerade personuppgifter, då får personen helt nya uppgifter och alla tidigare kopplingar bryts.
– Det är väldigt ovanligt att man får detta, men det innebär att man får en helt ny identitet med nytt personnummer och namn. Ingenting av det man hade med sig tidigare går att koppla till den nya identiteten vilket innebär att det kan vara svårt att söka jobb för en vuxen person till exempel, eftersom utbildningsbevis och referenser visar en annan person, berättar Cicki Malmström.

Lasse Mattila jobbar med familjehem och understryker vikten av att familjehemmen år rätt utbildning gällande skyddade personuppgifter.

Som familjehem är det inte helt ovanligt att komma i kontakt med barn och ungdomar som har någon form av skyddade uppgifter och det gäller att ha koll på vad det innebär för fallgroparna är många.
– Antalet barn och ungdomar som har skyddade uppgifter ökar, bara mellan september och december förra året ökade det med drygt 200 och vid årsskiftet hade drygt 7 400 barn och ungdomar i Sverige något skydd. Om man även räknar in vuxna är siffran drygt 17 800, vilket är en ökning med 500 på tre månader. Ungefär 16 000 av dessa har sekretessmarkering och 1500 har skyddad folkbokföring, säger Cicki Malmström.

– Det ser väldigt olika ut hur de här uppgifter hanteras i olika kommuner och inom olika myndigheter. Ett stort ansvar vilar på de skyddade själva och deras vårdnadshavare eller familjehemsföräldrar, att hela tiden ifrågasätta hur personuppgifterna hanteras, säger Cicki Malmström.

Att ligga steget före är nödvändigt, väldigt många gånger lämnas personuppgifter vidare i flera led och kan då om det vill sig illa hamna i orätta händer.
– Ta som exempel att du tar hand om ett barn som spelar fotboll i en förening. Då måste du först ta upp med föreningen hur dessa uppgifter registreras i klubben, men du måste också tänka på att föreningen kanske lämnar vidare uppgifterna för att till exempel kunna söka bidrag för sin verksamhet. Många gånger har inte de som jobbar med personuppgifter i föreningen de här kunskaperna och uppgifterna lämnas vidare – och kan på olika sätt bli sökbara för den som vill ha tag i dem, säger Cicki Malmström.

Lasse Mattila jobbar också med utbildning på Registerskydd Sverige. Han arbetar även inom familjehemsvärlden med stöd till familjehem.
– Som familjehem är det viktigt att få rätt utbildning och stöd i vad som gäller. Det kan ibland vara svårt för familjehemmen, då det är oklart vart man kan vända sig med de här frågorna. Socialtjänsten har givetvis ett ansvar när det gäller utbildning och handledning och vi försöker hjälpa till att svara på frågor i den mån vi har möjlighet. Jag tycker absolut att man ska försöka få gå en utbildning i det här som familjehem utifrån att barnen och ungdomarna ju bor i och är en del av familjens liv och vardag, säger Lasse Mattila.