Så kan du hantera en konflikt med ett barn genom lågaffektivt bemötande
Många konflikter med barn skulle kunna undvikas om de bemöts med rätt metod, det menar psykologen, forskaren och föreläsaren Bo Hejlskov Elvén som utarbetat en metod i lågaffektivt bemötande.
Att bemöta ett barn eller en ungdom som har ett problemskapande beteende med fysiska tillgrepp, höjd röst, fasthållning eller andra bestraffningsmetoder spär oftast bara på konflikten och strider dessutom mot de mänskliga rättigheterna.
Psykologen Bo Hejlskov Elvén har under 20 års tid arbetat med att utveckla synsättet lågaffektivt bemötande, som handlar om att ha förståelse om varför individen tar till problemskapande beteende samt hur olika metoder kan hjälpa barnet eller ungdomen att få tillbaka sin självkontroll och ge dem verktyg att hantera liknande situationer på bättre sätt. Dessutom handlar mycket om att förebygga att en liknande situation händer igen och att hitta vägar ut för hur man nästa gång ska hantera en problematisk situation.
– De auktoritära metoderna som många tar till med höjda röster eller att ta tag i barnet är helt uteslutna. De har ingen effekt långsiktigt, dessutom är de inte etiskt rätt. Istället ska man som vuxen jobba med att leda ett samarbete mellan barnet och den vuxne för hur man kan hantera situationen och hjälpa barnet att återfå sin självkontroll, säger Bo Hejlskov Elvén.
Att anvisa istället för att tillrättavisa är ett tydligt exempel på hur den vuxne kan agera i en problemfylld situation, då barnet behöver stöd istället för uppläxning.
– Barn vill göra rätt och vi som vuxna måste hjälpa dem att hitta verktyg när problem dyker upp längs vägen, tillägger Bo Hejlskov Elvén och menar att de vuxna måste ta på sig ansvaret för det problemskapandet beteendet – först då kan man göra förändringar.
Han understryker också att det är viktigt att barnet eller ungdomen får lugna ner sig i fred när ett utbrott kommit och när den själv känner sig redo, kan man prata i det inträffade.
– Om man dessutom har med ett barn att göra som har svårt att reglera sig, så måste man vara mer förutseende och jobba ännu mer med hur man kan förebygga problematiska situationer. Där blir tydligheten ännu viktigare, att barnet vet vad som händer för att det ska kunna jobba med att kontrollera sig själv.
Bo Hejlskov Elvén menar också att många konflikter uppstår genom att vuxenvärlden har för höga krav och förväntningar på barnen. Genom att tänka ett varv till som vuxen, skulle sådana konflikter kunna undvikas.
– Vi ska sträva efter att förebygga så att individen slipper använda det problemskapande beteendet.
– Om problemet i grund och botten handlar om att barnen sitter för nära varandra vid matbordet och är på varandra hela tiden när ni ska äta – skaffa ett större bord istället för att ständigt ta konflikter om att barnen ska sitta stilla och inte röra varandra.
Bo Hejlskov Elvén anser att många familjehemsföräldrar idag tilldelas en ”alldeles för stor kostym” utan att få utbildning för att klara av att hantera svåra situationer.
– Den utbildning som familjehemmen får idag är väldigt grundläggande, samtidigt som många får ta hand om barn med diagnoser och andra svårigheter utan egentligen alls ha fått tillräckligt med kunskap om vad det innebär.
– Även socialtjänsten har alldeles för dåliga kunskaper om vad de här barnen behöver och utformar därför familjehemmens uppdrag på fel sätt. Många gånger säger socialsekreteraren kanske att det här barnet behöver mer gränssättning och uppfostring, när det egentligen handlar om att barnet behöver stöd, säger Bo Hejlskov Elvén.
Några tips hur du kan hantera en konfliktfylld situation med lågaffektivt bemötande:
– Höj inte rösten, om möjligt sänk din ton istället.
– Prata inte så mycket i stunden, det kan ni göra efteråt.
– Anvisa istället för att tillrättavisa och backa när barnet går undan från dig.
– Lämna barnet i fred när det är som mest stressat och vänta tills det lugnat ner sig och känner sig redo att prata om det som har hänt.
– Fundera över hur du som vuxen kan förebygga dessa problematiska situationer och vilka krav och förväntningar du har på barnet.