Placerade mår sämre psykiskt och klarar inte skolan lika bra
Det finns skillnader mellan placerade barn och deras jämnåriga kamrater som inte är placerade, både när det gäller skolgång och psykisk ohälsa. Det visar en ny jämförelse från Socialstyrelsen.
Alla barn och ungdomar har rätt att få samma förutsättningar att lyckas i skolan och att få en likvärdig vård och behandling för sina hälsoproblem. Dock visar en ny jämförelse från Socialstyrelsen att placerade ungdomar både mår sämre psykiskt och klarar skolan sämre. Årets resultat visar bland annat att:
- 12 procent av 15–16-åriga flickor och 3 procent av pojkarna i samma åldersgrupp som var placerade under hela årskurs 9 hade en långvarig samtidig läkemedelsförskrivning av två eller flera olika psykofarmaka under 2018. Detta kan jämföras med jämnåriga som inte var placerade, där andelen var 2 respektive 1 procent.
- 43 procent av 20-åriga kvinnor och 34 procent av män som var placerade hela nian hade avslutat treårigt gymnasium vid 20 års ålder 2018. Detta kan jämföras med jämnåriga som inte var placerade, där andelen var 81 respektive 75 procent. I jämförelsen ingår ensamkommande, vilket påverkat resultatet.
När det gäller användandet av psykofarmaka visar sammanställningen att en majoritet av ungdomarna använde läkemedlen redan innan de blev placerade, men omkring 30 procent påbörjade användning av psykofarmaka för första gången under placeringen.
För att placerade barn och unga med psykisk ohälsa ska få adekvat vård och omsorg är samverkan mellan alla aktörer som delar ansvaret för barnets hälsa ofta en förutsättning och det är socialnämndens ansvar att se till att placerade barn och ungdomar får tillgång till adekvat behandling, inklusive specialistvård. Enligt Socialstyrelsens sammanställning har placerade barn och unga inte tillgång till detta i lika hög utsträckning som övriga jämnåriga. I Sverige är det också mindre vanligt att familjehem erbjuds stödinsatser för barnets fysiska och psykiska hälsa jämfört med andra länder visar tidigare studier.
När det gäller skolresultaten kan man utläsa att kvinnors resultat är något bättre än männens, oavsett om de varit placerade under uppväxten eller inte. 85 procent av de 17-åringar flickorna som varit placerade någon gång under uppväxten hade fullföljt grundskolan 2018 och närmare hälften av de 20-åriga kvinnorna som varit placerade under hela nian hade avslutat gymnasiet 2018. Ungdomar som varit placerade hela sista året i grundskolan har något bättre resultat än de som varit placerade någon gång under uppväxten. Mellan åren 2016-2018 hade andelen 17-åriga pojkar som varit placerade någon gång under uppväxten och som fullföljt grundskolan ökat med 10 procent från 59 procent till 69 procent.
De placerade barnen vidareutbildar sig också i lägre utsträckning än andra trots att de har samma kognitiva förmåga och oavsett tidigare skolresultat, enligt Socialstyrelsen.
