Oroande utveckling för svenska barns välbefinnande

Samtalen till Bris har ökat med åtta procent under de senaste tre åren och det vanligaste samtalsämnet har varit psykisk ohälsa, men många samtal har också handlat om våld, övergrepp, kränkningar och konflikter i familjen.

Allvarsgraden i samtalen kring ohälsan ökar, konstaterar Bris i rapporten. Samtal om självmord och självdestruktivitet har ökat med över 60 procent mellan 2016 och 2018 – detta samtidigt som barnen upplever svårigheter i att få hjälp. Enligt rapporten berättar barn om hur de upplever att de lämnas ensamma med sitt mående, att samhällets stöd inte är tillgängligt. Bris kontakter med barn visar hur barn kämpar för att bli lyssnade på, tagna på allvar och få rätt stöd.

Magnus Jägerskog, generalsekreterare för Bris, beskriver en oroande utveckling inte minst kring svårigheterna för barn att få stöd i en utsatt situation. 

Näst vanligast familjekonflikter
Den näst vanligaste kontaktorsaken är konflikter i familjen och familjerelationer. Barn söker stöd för konflikter som eskalerar eller relationer i förändring, och lägger ofta skulden på sig själva. Många saknar en vuxen att prata med, och särskilt i tonårstiden när barn frigör sig från vuxna tycker många att det blir svårt att prata med föräldrar om konflikter i familjen.
– Sverige är på många sätt ett bra land för barn, och det är positivt att barn söker kontakt och stöd. Samtidigt visar rapporten på en oroande utveckling inom flera områden, inte minst kring svårigheterna att få stöd, säger Magnus Jägerskog, generalsekreterare för Bris.

Brister i stödinsatser
En del av samtalen till Bris handlar också om samhällets stödinsatser och nästintill uteslutande om brister i dessa. Barns samtal till Bris handlar både om att det är svårt att få tillgång till det stöd och den hjälp barnet behöver, att barnet har en pågående stödkontakt men upplever att den inte fungerar, och att barnet undrar vad som skulle hända om hen försökte söka stöd professionellt stöd. Det är tydligt att tillgången till stöd skiljer sig åt markant beroende på var i landet barnet bor, och att barn har olika kunskap om vilket stöd som finns att söka.

Utsatthet i skolan ökar
En tydlig slutsats i Bris rapport är också att barns utsatthet i skolan har ökat och många barn upplever att vuxna inte ser, lyssnar eller förmår stötta. Bris vill se en nationell handlingsplan för arbetet med att förebygga och förhindra våld mot barn. Skärpt lagstiftning är en viktig del för att nå det målet, men det behövs också mer kunskap, ett bättre förebyggande arbete, mer barnanpassade rättsliga processer och att varje barn som utsätts för våld får det stöd och skydd hen har rätt till.

Vill ge underlag till framtida förbättringar
Bris ambition med rapporten är dels att öka förståelsen för hur barn har det idag, men också att den ska vara ett verktyg för förändring, fylld av råd och konkreta förslag för ett bättre samhälle för barn.
– Den 1 januari år 2020 är barnkonventionen lag i Sverige. Det förpliktigar. Nu har samhället möjlighet att mobilisera innan lagen träder i kraft. För rättigheter handlar inte om ord på papper. Det innebär förändring i verkligheten. I den här rapporten ger vi svar på frågan ”Hur har barn det?”. När lagen trätt i kraft kommer vi knacka på dörrarna hos beslutsfattare och fråga: Vad har ni gjort för att förändra barns livssituation?, uppger Magnus Jägerskog i rapporten.