Nytt utbildningsmaterial kring vuxenplaceringar
Ibland behöver vuxna av olika anledningar placeras i familjehem. Nu har RFF, Riksförbundet för förstärkt familjehemsvård, tagit fram ett utbildningsmaterial för familjehem och socialsekreterare som jobbar med vuxenplaceringar.
Varje år placeras mellan 100 och 150 vuxna i familjehem. Skälen till en vuxenplacering kan bland annat vara missbruk och psykisk ohälsa. Vårdformen är dock relativt okänd hos landets socialtjänster, samtidigt som antalet förfrågningar om vuxenplaceringar ökat. För att sprida kunskap om vuxenplaceringar har RFF nu arbetat fram ett utbildningsmaterial, som är tänkt att kunna användas av både socialsekreterare och familjehem.
Johan Pyrell, verksamhetschef på Stiftelsen Smålandsgårdar, har varit med och tagit fram det nya materialet om att vara familjehem för vuxna. – Just nu jobbar vi på att ta fram en digital utbildning. Tanken från början var en fysisk utbildning på två dagar och så snart det är möjligt kommer vi att dra igång den. Jag hoppas att det blir redan nästa år, säger Johan Pyrell, verksamhetschef på Stiftelsen Smålandsgårdar och engagerad i RFF:s vuxengrupp som även har varit projektledare för det framtagna utbildningsmaterialet.
– Kommunerna anlitar i stort sett alltid en konsulentstödd verksamhet när de placerar vuxna i familjehem. Detta på grund av att det är ett komplext uppdrag för familjehemmen, som ofta behöver mycket stöd från en familjehemskonsulent, säger Johan Pyrell.
Andra utmaningar än att ta emot ett barn
Att vara familjehem för en vuxen person innebär andra utmaningar än att ta emot ett placerat barn. Ofta placeras vuxna med missbruk, psykisk ohälsa eller med en kriminell bakgrund i familjehem. Familjehemmet får till stor del en coachande roll, där det handlar om att få den vuxne på fötter igen, att stötta i kontakten med familj eller anhöriga, i studier eller sysselsättning samt att skapa fungerande rutiner i vardagen.
– Vi har sett utifrån en enkät som Linnéuniversitetet gjort att de placerade tycker att det är viktigt med bemötandet, en trygg miljö och delaktighet i familjehemmet. Många av de tillfrågade var nöjda med sin placering, säger Johan Pyrell.
Familjehemsplaceringar kan ha flera fördelar jämfört med exempelvis HVB-hem, framförallt möter den placerade i regel inte många andra med samma typ av problematik. Det gör att det automatiskt blir fokus på det friska och att den enskilde kan fokusera på sin egen förändringsprocess istället för att dras med i någon medklients situation. En mer hemlik miljö gör också övergången till ett eget hem lättare. De flesta vuxna som placeras gör det under en kortare tid, nio till tolv månader är vanligt men det finns också de som varit placerade i flera år i sitt familjehem.
