Nytt stöd för att upptäcka hedersvåld mot barn
Socialstyrelsen har tagit fram nya stöd som vården och socialtjänsten kan använda i arbetet med barn som är utsatta för hedersvåld och förtryck. Det har tidigare saknats stöd som specifikt är inriktat mot barn.
– Det har hittills inte funnits något bedömningsstöd på nationell nivå för att upptäcka hedersvåld och bedöma risk för framtida våld specifikt för utredningar av barn inom socialtjänsten. Avsikten är att fylla denna lucka, säger Hanne Martinek, forskare på Socialstyrelsen.
När regeringen för fem år sedan presenterade en nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor fick Socialstyrelsen bland annat i uppdrag att föreslå hur ett stöd för socialtjänstens samt hälso- och sjukvårdens arbete med de som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck kan utvecklas.
Mycket efterfrågat av socialtjänsten
– Att bedöma risken för att våld ska inträffa eller upprepas är en viktig del i det våldsförebyggande arbetet. Det bedömningsstöd som Socialstyrelsen nu har tagit fram består av en manual och ett frågeformulär och är inriktat på arbete med barn som är eller kan vara utsatta för hedersrelaterat våld. Stödet är mycket efterfrågat av socialtjänsten, konstaterar Hanne Martinek, som varit projektledare för uppdraget.
Hedersrelaterat våld och förtryck kan handla om både fysiskt och psykiskt våld, allt från vardagliga inskränkningar till grovt fysiskt våld och till och med mord. Konkreta exempel på hedersrelaterat våld och förtryck är barnäktenskap, tvångsäktenskap, oskuldskontroll, oskuldsoperationer och könsstympning av flickor och kvinnor.
Bedömningsstödet har testats i ett antal kommuner med bra resultat. Innan det släpps fritt för användning av socialtjänsten ska det bearbetas vidare.
– Det behöver nu testas i större skala för att se hur det fungerar i praktiken. Vi kan behöva lägga till information eller ta bort vissa frågor, säger Hanne Martinek.
Stöd även till vården
Socialstyrelsen har även gjort en folder för hälso- och sjukvårdens arbete med de här frågorna.
– Foldern ger stöd i att förstå vad hedersrelaterat våld och förtryck är, vilka tecken man ska vara uppmärksam på, hur man kan fråga om våld och hur man går vidare med svaren, säger Hanne Martinek.
I uppdraget från regeringen ingick även att undersöka förutsättningar för att ta fram bedömningsmetoder för socialtjänstens arbete med dem som utövar våld.
– De bedömningsmetoder som vi identifierat under arbetets gång används främst inom polisen och rättsväsendet. Vår bedömning är att man i ett första steg skulle behöva testa användbarheten av de metoderna i en socialtjänstkontext och se om de behöver anpassas, säger Mariana Dufort, forskare på Socialstyrelsen.
Enligt nya bestämmelser i socialtjänstlagen som trädde i kraft den 1 augusti i år tydliggörs att socialtjänsten ska verka för att personer som utsätter närstående för våld eller andra övergrepp ska ändra sitt beteende. En av svårigheterna med att nå de här personerna är att insatser enligt socialtjänstlagen i regel ska vara frivilliga.
– Många våldsutövare ser sällan våldet som ett eget ansvar och är inte motiverade att förändra sitt beteende. Detta ställer höga krav på socialtjänsten att motivera personen till att ta emot en insats, konstaterar Mariana Dufort.
Socialstyrelsens stödmaterial finns att ladda ner här.