”Nu måste barns rättigheter bli verklighet”

Årsrapporten lyfter hur barns rättigheter uppfylls i vardagen. Det är i vardagen som barns rättigheter ställs på sin spets. ”I mer än två år har barnkonventionen varit lag, nu måste rättigheterna bli verklighet i alla barns liv. Barn kan inte vänta – en barndom går inte i repris”, skriver Barnombudsmannen i rapporten. 

Målet för den svenska barnrättspolitiken är att barn och unga ska respekteras och få möjlighet till utveckling, trygghet, delaktighet och inflytande. Det är staten och de som staten delegerat ansvar till som kan avkrävas ansvar enligt barnkonventionen. Beslut på nationell nivå påverkar lokala och regionala förutsättningar, där politiker och tjänstemän i sin tur fattar beslut som får direkt inverkan på barns liv.

Genom åren har Barnombudsmannen tagit del av tusentals berättelser från barn. En återkommande känsla barn beskriver är att ingen bryr sig eller lyssnar. Att få känna att man blir tagen på allvar är viktigt ur flera aspekter. Det skapar ansvarskänsla, en förståelse för sammanhang och är ofta grunden för engagemang och tillit till samhället.

Barnombudsmannen ger i år följande rekommendationer och förslag till regeringen: 

• Utred hur en nollvision för barn i hemlöshet kan uppnås.

En utredning bör ta fram en nationell definition av hemlöshet. Det finns också ett stort behov av en översyn av den bristfälliga folkbokföringen som försvårar insatser för barn. För att kunna sätta in effektiva åtgärder behövs kunskap om hur många barn som befinner sig i hemlöshet eller i tillfälliga och osäkra boenden och vilka orsakerna är till det. Utredningen bör se över möjligheten att utforma särskilda stödprogram för barnfamiljer som saknar permanent bostad. Av direktivet bör framgå att barn själva ska göras delaktiga i utredningsarbetet.

• Inför tydliga krav på skolans huvudmän att bedriva ett strukturerat och systematiskt delaktighetsarbete.

Det krävs en högre ambitionsnivå för skolans arbete med delaktighet. Ökad kunskap om barnkonventionen med fokus på hur den kan omsättas i praktiken är nödvändig för att barnets rätt till delaktighet ska uppfyllas.

• Förtydliga kommunernas ansvar för att bedriva ett systematiskt delaktighetsarbete.

Centralt för att barnkonventionen ska få genomslag på kommunal nivå är förutsägbarhet och att systematik och rutiner för barns deltagande är på plats. Det kräver att målgruppsanpassad information om processer, beslut och återkoppling finns tillgänglig för barn.

• Skärp kommunernas ansvar för att göra bedömningar om barnets bästa vid beslut i enskilda ärenden som rör barn.

När det gäller beslut om insatser kring enskilda barn, t.ex. inom socialtjänst, skola eller i samband med vårdnadstvister är det ytterst viktigt att det finns systematik, tydlig styrning och dokumentation. Har barnet kommit till tals? I så fall hur? Vilken tyngd gavs barnets åsikt? Hur gjordes en bedömning av barnets bästa? Dokumentation är viktig för att kunna följa upp hur barnets rättigheter tillvaratagits och avgörande vid ett överklagande.