”Nu är det dags att vi tar ytterligare steg för att stärka barnet som rättighetsbärare”

"Covid-19-pandemin har inneburit stora omställningar och de åtgärder som vidtagits för att minska smittspridningen har fått allvarliga konsekvenser för barn på kort och lång sikt", säger Elisabeth Dahlin, barnombudsman.

Underlaget till rapporten bygger i huvudsak på tre källor: samtal med barn om deras syn på sina rättigheter och hur pandemin har påverkat dem, en enkät till kommuner och regioner om hur barnkonventionen som lag har påverkat deras arbete med barns rättigheter under pandemin samt en sammanställning av intervjuer för att hitta lärande exempel på hur offentliga aktörer på statlig, regional och kommunal nivå har arbetat med barnkonventionen som lag och deras erfarenheter av arbetet under pandemin.

Det krävs förändringar i författningar och därtill kopplade strategier, riktlinjer och policys för att säkra barns rättigheter under kris och statens ansvar för förverkligandet av barnkonventionen är absolut, enligt Barnombudsmannen som nu lägger fram ett antal konkreta förslag till regeringen för hur samhället ska bli bättre på att efterleva barnkonventionen i kris:

Säkerställ barns delaktighet i Sveriges krisberedskap
1. Inkludera ett barnrättsperspektiv i de författningar, strategier, riktlinjer och policys som är kopplade till Sveriges krisberedskap och totalförsvar.
2. Säkerställ barnanpassad information inför och vid kriser och extraordinära händelser.
3. Säkerställ att offentliga aktörer med särskilt ansvar för krisberedskap och extraordinära händelser gör barn delaktiga.

Säkerställ barns rätt till utbildning under en kris
1. Tydliggör skolans uppdrag under en kris och tydliggör huvudmännens ansvar.
2. Säkerställ att barn är delaktiga i uppföljningar av pandemins effekter.

Säkerställ barns rätt till hälsa och fritid
1. Utvärdera hur barns fysiska och psykiska hälsa har påverkats av sämre tillgång till kultur- och fritidsaktiviteter under pandemin.

Förhållanden som boendeort, socioekonomi, ålder, könsidentitet, etnicitet eller funktionsvariation ska inte påverka barns möjlighet att få sina rättigheter tillgodosedda. Beslutsfattare på alla nivåer måste se till att barnets bästa och barnets rätt till delaktighet tillgodoses i tillämpningen av de beslut som fattas.

– Tillgång till information kan ses som det mest basala uttrycket för delaktighet i alla former av beslutsfattande. Här har det brustit under pandemin och det krävs att barn får relevant och kontinuerlig information som är anpassad efter ålder, mognad och förutsättningar i övrigt. De barn vi har träffat i arbetet med rapporten vill vara en del i lösningen och ta ansvar för att minska smittspridningen, säger Elisabeth Dahlin.

Vill ha tydligare barnrättsperspektiv
Barnombudsmannen föreslår därför ett tydligare barnrättsperspektiv i regleringen med krav på analys av vilka konsekvenser förberedelser och andra åtgärder har för barn och krav på att beslut fattas med särskilt beaktande av barnets bästa.

– De lärdomar vi drar av pandemin kommer vara avgörande för om vi kan hantera framtida samhällskriser bättre och uppfylla barns rättigheter. Staten har en skyldighet att se till att det finns solida system och rutiner för barnrättsarbetet på plats. Först då har vi möjlighet att skydda barn och se till att deras rättigheter uppfylls. Detta är ett åtagande Sverige har och något vi lovat alla barn. Nu är det dags att vi tar ytterligare steg för att stärka barnet som rättighetsbärare, uppger Elisabeth Dahlin.

Rapporten "Alla tar ju inte ansvar" finns att läsa på barnombudsmannen.se.