Mer stöd behövs efter placeringen

I studien har man följt personer födda 1953 ända upp till pensionsåldern.
– Det är unikt att vi har kunnat följa de här personerna under så lång tid. Det ger oss ytterligare en viktig pusselbit för att kunna beskriva hur det går för ”socialtjänstens barn”, säger Lars Brännström, forskare på Stockholms universitet.

Lars Brännström, forskare vid Stockholms universitet.

Att många samhällsvårdade mår sämre psykiskt har man vetat sedan länge. Det som är nytt nu är att man kan följa dem under en mycket stor del av livscykeln och konstatera att för dessa är självmordsförsöken så mycket som upp till tre till fyra gånger högre än för dem som inte varit i samhällsvård och att risken finns under hela livet, inte bara när placeringen precis upphört.

– Det här är en tydlig signal till praktiken att man systematiskt behöver fråga personer som söker vård för psykisk ohälsa om de har varit samhällsvårdade, säger Lars Brännström.

Mer utvecklat stöd behövs
Han menar också att det behövs mer utvecklat stöd till dem som lämnar samhällsvården, oavsett om det beror på ålder eller andra faktorer.

– Under samhällsvården har vi ofta bra koll och kan ge många olika stödinsatser till de här personerna. Men så fort som de lämnar så släpper vi dem i princip till att klara sig själva. Det skulle behövs betydligt mer stöd i det här skedet, säger Lars Brännström.

– Man ska komma ihåg att det här inte gäller för alla som har varit placerade. 9 av 10 som varit placerade har inga självmordsförsök, men för de 10 procent som har det är det viktigt att vi ser över stödet och hur vi kan förbättra för dem, säger Lars Brännström.

Svårare att klara sig i livet
De personer som har analyserats i studien är födda 1953 och lämnade dåtidens samhällsvård för länge sedan. Lars tror dock inte att resultatet kommer te sig särskilt annorlunda för dem som idag är i eller lämnar samhällsvård. Man har också i andra studier sett att fler av de samhällsvårdade har svårare att klara sig i livet, bland annat är förtidspensionering i 30-års åldern betydligt vanligare för de samhällsvårdade än för övriga.

– Jag tror dessvärre inte att det kommer se radikalt annorlunda ut vad gäller självmordsförsök för de som till exempel är födda på 70/80-talet men det vet vi egentligen först om 20-30 år, säger han och menar att vi däremot har möjlighet att påverka välmåendet för dem som i dag och i framtiden är i samhällsvård.

En ny studie är planerad där man ska titta på personer födda 1973-82 och fokusera på de som det har gått bra för och undersöka vad det är som har gjort att de har lyckats.

Här kan man ta del av hela studien.