Mentalisera - att se sig själv utifrån och andra inifrån

Mentalisering är ett psykologiskt tankeverktyg som innebär att kunna ”se sig själv utifrån och andra inifrån”. Det handlar om att kunna se sociala situationer utifrån olika perspektiv och kan delas upp i tre delar:
1. Att förstå sig själv: Hur kommer det sig att jag reagerar och agerar såhär? Vilka tankar, känslor, behov och tidigare erfarenheter påverkar mitt beteende just nu?
2. Att förstå hur andra uppfattar dig: Hur påverkar mitt beteende min omgivning?
3. Att förstå andra: Hur kommer det sig att han/hon reagerar och agerar sådär? Vilka tankar, känslor, behov och tidigare erfarenheter påverkar dennes beteende just nu?

Bli medveten om vad och hur du känner
– För att bli bättre på att mentalisera kan du som ett första stadie börja med att jobba utifrån ditt eget perspektiv och ha en egen ”känsloskola”. Börja med att fundera över och försök bli medveten om vad du känner, i vilken situation känslan kom och hur du tacklade den, säger Jacqueline Joo.

– Börja med att registrera, vad har jag känt? Hur tacklade jag den känslan? Vad hände i den konflikten? Ju bättre koll vi har på oss själva ju bättre kan vi mentalisera. För att kunna förstå andra måste man först vara medveten om sig själv, sina känslor och hur de påverkas i olika situationer, fortsätter Jacqueline Joo.

Har nytta av mentaliseringsförmåga i konflikter
Mentaliseringsteoerin utgår från att alla människor är unika och upplever olika situationer på sitt eget unika sätt. Rent praktiskt handlar mentalisering bland annat om känsloreglering, att kunna ”ha koll” på sig själv och bromsa sig själv genom en förståelse för vad som triggar den egna reaktionen, men också genom att ha förståelse för det som påverkar andra människor.

– Känslor som svallar åt alla håll kan göra konflikter värre. Har man övat upp sin mentaliseringsförmåga kan man dels lättare hantera sina egna känslor men också förstå den andra personen på ett bättre sätt och därmed kan det bli lättare att lösa konflikten, säger Jacqueline Joo. Att ha övat sin mentaliseringsförmåga är något man kan ha nytta av bland annat i konfliktsituationer.

Ett bra sätt att bemöta en konfliktsituation är genom frågor.

– Försök få personen att byta perspektiv. Hjälp dem genom att presentera olika teorier och ställ frågor som ”Vad tänkte du på innan?” Hur kände du? Nöj dig inte med ett ”jag vet inte”. Hjälp dem genom att vända och vrida, få dem att fundera och reflektera ur olika vinklar. Ibland, om personen är i affekt, går det inte att få dem att göra de här sakerna, då får man helt enkelt släppa det för stunden och ta upp det igen när personen har lugnat ner sig och är mer mottaglig, säger Jacqueline Joo.

Många faktorer kan påverka vår förmåga att mentalisera, exempelvis stress, sömnbrist, och hunger.

– Mentaliseringsförmågan måste precis som en muskel underhållas och tränas hela tiden. Det räcker inte bara med att läsa en bok och tro att ”nu kan jag det här”. Det är process som man måste jobba med hela tiden, säger Jacqueline Joo.

Trygg anknytning gör det lättare att mentalisera
I princip alla människor kan öva upp sin mentaliseringsförmåga, men har man vissa diagnoser kan man ha svårare att mentalisera. Den som har en trygg anknytning kan också ha lättare att mentalisera, menar Jacqueline Joo.

– Barn lär sig att mentalisera via sina anknytningspersoner genom att dessa vuxna förebilder mentaliserar om dem till dem verbalt genom dialog. Det är så små barn lär sig knyta samman sina tankar och känslor och får någon som hjälper dem att sätta ord på deras behov. Detta går att öva på genom hela livet genom sociala interaktioner och nyfikenhet, säger Jacqueline Joo.

När man tränar mentalisering med ett barn ska man tänka på att vara väldigt tydlig med när det handlar om barnets känslor (då bör man använda en helt annan ton, enligt forskning) och man måste också vara ännu tydligare med hur man uttrycker sina egna känslor än när man har med vuxna att göra.

– Det är även viktigt att inte tillskriva andra känslor och inte säga ”Vad arg du är!”, säg hellre ”Hur är det? Jag upplever att du är arg, stämmer det, eller känner du någon annan känsla?”, poängterar Jacqueline Joo.

Fungerar bättre i det sociala samspelet
Att ha övat upp sin mentaliseringsförmåga och få förståelse för olika situationer har många fördelar; man blir bättre på att reglera känslor, får lättare att skilja på fantasi och verklighet, blir mindre fördomsfull mot andra, dömer inte sig själv lika hårt och tar inte åt sig lika personligt av andras agerande.

– Och det viktigaste är att forskningen visar att ju bättre du är på att mentalisera desto bättre fungerar du i det sociala samspelet. Men ge det tid. När du och din omgivning tränar aktivt på mentalisering, ställ inte för höga krav på er själva utan se det som att ni jobbar på nyfiket närma ert eget och andras inre liv.

Jacqueline Joo har skrivit boken ”Din dolda sociala förmåga : skapa bättre relationer med mentalisering” som gavs ut 2015, där hon förklarar vad mentalisering är och ger konkreta verktyg dels för hur du kan tänka och agera i sociala situationer, och dels för hur du undviker knepiga fällor vi alla lätt hamnar i.