Lex Lilla Hjärtat överlämnas till riksdagen
Regeringen har nu överlämnat "Lex Lilla Hjärtat" till riksdagen för beslut under våren. Propositionen innehåller fem lagförslag som ska stärka placerade barns rättigheter. Lagförslagen föreslås träda i kraft den första juli i år.
Publicerad
18 mars 2022
Den första juli i år föreslås Lex Lilla hjärtat träda i kraft.
I propositionen ”Barnets bästa när vård enligt LVU upphör – lex lilla hjärtat” föreslår regeringen fem lagändringar för att stärka principen om barnets bästa och säkerställa trygghet, säkerhet och stabilitet för placerade barn.
Följande lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2022:
- När barn tvångsvårdas på grund av missförhållanden i hemmet får socialnämnden inte besluta att vården ska upphöra förrän de omständigheter som föranleder vården har förändrats på ett varaktigt och genomgripande sätt.
- Det införs en skyldighet för socialnämnden att i vissa situationer överväga om det finns skäl att ansöka om flyttningsförbud. Att besluta om flyttningsförbud kan vara ett sätt att hindra en abrupt hemflytt, som barnet kan ta skada av.
- Dagens skyldighet för socialnämnden att överväga vårdnadsöverflyttning tidigareläggs, från tre till två år. Vårdnadsöverflyttningar kan skapa bättre förutsättningar för kontinuitet och trygghet i vården.
- Det införs en skyldighet för socialnämnden att följa upp situationen för ett barn efter det att vård enligt LVU har upphört.
- Det införs en skyldighet för socialnämnden att, om det finns anledning, kontrollera föräldrars och vårdnadshavares missbruk. Det får socialnämnden göra genom att uppmana dem att lämna drogtest.
– Med de här lagskärpningarna ser vi till att förhållandena verkligen ska ha blivit bättre innan barnet ska återvända till sin ursprungsfamilj. Särskilt viktigt är de nya bestämmelserna om att socialtjänsten får besluta om drogtest, säger socialminister Lena Hallengren.
Socialstyrelsen får i uppdrag att ta fram stöd för tillämpningen av bestämmelserna om flyttningsförbud, uppföljning och drogtest.
