"Hjälp barn att kommunicera sin sorg"
Kunskapen om sorg är lite av en blind fläck i samhället, menar Anders Magnusson, vd på Svenska Institutet för Sorgbearbetning. – Vi får lära oss massor om hur vi skaffar saker, men förvånansvärt lite om hur vi kan hantera våra sorger och förluster. Och vi vet inte heller hur vi bör bemöta andra i sorg. Det är inte den enskildes fel, utan ett samhällsproblem. Istället för kunskap så florerar myter och goda råd som vi i all välmening delar med oss av; ”du ska se att det går över”, ”var stark”, ”nu tänker vi på nåt roligt istället”.
Familjehemsföräldrar kan ställas inför flera utmaningar kopplade till sorg. Dels i att stötta barnet i sorgen efter de biologiska föräldrarna, dels sin egen sorg då en placering upphör eller problem uppstår.
– Sorg är en normal och naturlig känslomässig reaktion kopplat till förluster och förändringar av olika slag och det behöver inte bara handla om ett dödsfall. Två av tio som söker hjälp hos oss sörjer sin relation till en levande förälder, förklarar Anders Magnusson som bland annat utbildar i en konkret metod för sorgbearbetning.
– Jag skulle gärna se att fler familjehem fick utbildning i sorg och sorgbearbetning för att kunna hjälpa de placerade barnen med sorgerna som de bär på. Och med kunskapen även kunna bearbeta sin egen sorg när en placering upphör så att den inte blir ett hinder från att ta fler uppdrag för att uppbrottet var så smärtsamt.
"Att vara ledsen är naturligt"
– Viktigt att tänka på när du möter någon i sorg är att inte trösta. Du kan ge en kram, men klappa inte personen samtidigt då beröringen avbryter och distraherar. Försök inte heller att på andra sätt avleda känsloyttringar eller tankar. Att vara ledsen är naturligt, liksom att gå in och ut ur sin sorg. Det räcker med att visa att du finns där och lyssnar, säger Anders Magnusson.
– När jag lyssnar brukar jag föreställa mig bilden av att vara ett hjärta med öron – utan mun. Jag ser till att vara här och nu och inte låta min uppmärksamhet avledas. Ett bra sätt att vara närvarande är att fråga mig själv vem jag är där för (den sörjande) och vad hen försöker få mig att höra.
Anders Magnusson, vd på Svenska Institutet för Sorgbearbetning, berättar om hur man som famlijehemsförälder kan hantera sina egna sorger och hjälpa sitt barn att kommunicera och bearbeta sin sorg. Foto: Martin Peterson
Barn går oftare in och ut ur sorgen
Barn som är mer här och nu har ofta lättare att uttrycka sin sorg, även om barns sorg brukar beskrivas som ”randig”. Med det menas att de oftare går in och ur sorgen, medan vuxna ofta är mer jämna i sin sorg.
– Se var barnet befinner sig och bekräfta barnet i sin sorg. De får känna det de gör, oavsett hur sorgen kommer ut. All sorg är unik. Det går därför inte att på förhand beskriva en normal sorgereaktion. Det största felet vi gör är att försöka avleda och få barnet på andra tankar.
Kommunikation är nyckeln
Att känna sorg vid en förlust eller en förändring är naturligt, men för att få släppa taget om smärtan och få långsiktig bearbetning så är kommunikation nyckeln. När vi får säga det vi behöver få sagt oavsett vad det är, så kan vi släppa taget. Det kan vara saker någon sagt och gjort, saker man själv sagt och gjort, men också drömmar, förhoppningar och planer som gått förlorade. Många gånger kan man behöva ge upp hoppet om förbättring eller förändring och acceptera situationen som den är just nu.
– Det kan till exempel gälla om du har en förälder som missbrukar. Då kan du behöva sörja relationen till din förälder, och att du kanske inte kan växa upp hos denne. Och dessutom komma till insikt i att du inte kan styra någon annan människas liv och acceptera att det troligen inte kommer bli annorlunda. Tänker du att ”idag är det så här men imorgon slutar mamma/pappa säkert missbruka” hamnar du i en situation fylld av besvikelse och sorg över att det inte blev som du hoppades. Kan du istället acceptera hur det är idag och möta all den smärta det väcker, så blir det på sikt lättare att leva i nuet utan långsiktigt ältande och besvikelser, säger Anders Magnusson.
Skriv eller rita det man skulle vilja ha sagt till personen
Ett bra sätt för barn att kommunicera för att kunna bearbeta sina känslor, är att skriva (eller för mindre barn rita) det man skulle vilja ha sagt till personen. Att få gå igenom varje liten del av relationen som sorgen finns inom för att visualisera och verbalisera den. Det viktiga här är att bli lyssnad på. Att det finns någon där som möter och bekräftar barnet i det den vill få sagt. Brevet eller teckningen behöver inte nå fram till föräldern/motparten, utan ibland är det till och med bättre att motparten inte får ta del av innehållet. Det viktiga är att en annan levande person lyssnar och bekräftar att den hört och sett. På så sätt blir barnet klar med det smärtsamma som hänt kring en person eller en situation.
De flesta bearbetar inte sin sorg
De allra flesta människor bearbetar inte sorg och plågas ofta av den under lång tid. Sorgbearbetning är en metod och ett konkret verktyg för att inte längre begränsas av tidigare erfarenheter – att kunna leva fullt ut här och nu, utan laddning, smärta eller energiförlust. Genom att kommunicera alla sina känslor kring relationen du sörjer så kan du försonas med det som har hänt - och på så sätt få släppa taget om det som är smärtsamt - men samtidigt få behålla fina minnen du haft.
Och sorg behöver inte handla om dödsfall. Sorg finns i alla förändringar och förluster – även positiva. Anders Magnusson tar att bli förälder som exempel. Samtidigt som det är kopplat till många positiva känslor finns det också ”förluster” i form av förlust av frihet, tid och pengar. Också stora livsomställningar som att flytta, gå i pension, barn som flyttar hemifrån eller att bli av med sitt jobb kan innebära sorg.
– En bearbetad sorg är något som inte längre tar energi från oss. Hur lång tid det tar att bearbeta en sorg och släppa taget är olika för olika människor, men det är inte tiden i sig utan vad du fyller tiden med som avgör hur lång tid bearbetningen tar, säger Anders. Det behöver inte vara en pågående sorg, utan kan även handla om sorger du bär med dig i livet som du inte tidigare har bearbetat ordentligt utan istället lärt dig att leva med.
Måste börja med sin egen sorg
Varje år utbildar Anders bland annat personal inom kyrkan, sjukvården, socialtjänsten och begravningsbyråer i sorg och sorgbearbetning. En central del är ”Programmet för sorgbearbetning” som i grunden bygger på en amerikansk metod Anders tagit till Sverige. Anders fick själv hjälp att bearbeta sorgen efter sin mammas bortgång med denna metod. Han har sedan dess utbildat andra i metoden och fortsatt att utveckla arbetssätt och innehåll. Alla som går utbildningen får börja med att bearbeta sina egna sorger. Först när du har tagit hand om dina egna förluster är du redo att möta och lära andra att hantera sin sorg.
Fram till idag har fler än 2 000 personer utbildats i institutets metod, vilket lett till att fler än 30 000 sörjande fått hjälp. Den som vill lära sig mer om sorg och metoden sorgbearbetning kan läsa Anders Magnussons kostnadsfria e-bok ”När brustna hjärtan läker” som kan laddas ner här.
Fakta: Att möta barn i sorg
Sorg är en normal och naturlig känslomässig reaktion
Det är okej att vara ledsen, och sorg är inget problem som behöver lösas. Stanna upp och lyssna till barnet. Bekräfta att det är okej att känna det barnet känner – vad det än är.
Sorg är alla de ofta motstridiga känslor som väcks vid ett förändrat livsmönster
Ofta förknippar vi sorg med dödsfall, men sorgereaktioner kan utlösas av en rad olika förluster och förändringar. Dödsfall, skilsmässor, separationer, flytta, husdjurs död, förlust av tillit och trygghet är bara några av de olika händelser som kan utlösa sorg.
Normala sorgereaktioner
Exempel på vanliga reaktioner är en känsla av bedövning, koncentrationssvårigheter, humörsvängningar, förändrade matvanor, sömnförändringar, samt trötthet och energiförlust.
Varje barn är unikt och har en egen unik relation till den som sörjs
Jämför inte förluster för att minimera känslor, utan respektera var och ens unika upplevelse – oavsett anledning.
Var medveten om att sorg är känslomässig, inte intellektuell
Fråga inte vad det är för fel, eftersom barnet automatiskt kommer att svara ”ingenting”. Kom inte med intellektuella kommentarer och ge inte några goda råd.
Lyssna med ditt hjärta, inte med ditt huvud
Tillåt känslomässiga reaktioner och uttryck utan att döma, analysera eller kritisera.
Säg aldrig ”var inte ledsen” eller ”var inte rädd”
Sorg och rädsla är det två vanligaste känslorna i samband med förluster av olika slag, vilket bara gör oss mänskliga. Barn har mognad att prata om det de frågar om: Var noggrann med att svara på det som barnen frågar kring – varken mer eller mindre.
Vuxna – ta första steget
Att säga sanningen kring din egen sorg kommer att skapa trygghet för ditt barn att berätta om hans eller hennes känslor. Barn gör som vi gör – inte som vi säger. Var inte stark för barnets skull, eftersom barnet då är starkt för din skull. Var ärlig med vad du känner!
Ha tålamod
Forcera inte ditt barn att prata, utan låt det få ta tid.
Använd inte metaforer, utan säg som det är
Säg inte att ”pappa har gått bort” eller ”pappa har somnat in”. Barn tar oss på orden, vilket leder till senare problem när barnen ska sova eller när mamma ska bort på fest. När någon har dött använd då klarspråk och säg som det är: ”pappa har dött”.
Ge stöd istället för tröst
Att krama och hålla om utan att klappa eller stryka tillåter känsloyttringar och distraherar inte barnet från sorgen.
Döden eller sorg är inte ett problem som måste lösas
Oftast räcker det att finnas till och erbjuda trygghet. Var ett hjärta med öron, utan mun.
Göm inte undan döden
Ofta är det bra att låt barnen se den döde på sjukhuset eller på bisittningen och att låta barnen vara med på begravningen. Kom dock ihåg att i förväg berätta för barnen vad de kan förvänta sig kommer att hända vid dessa tillfällen.
Undvik större förändringar
Sorg är alla de ofta motstridiga känslor som väcks av en förändring av ett välkänt livsmönster. Det är därför viktigt med kontinuitet. Undvik i möjligaste mån större förändringar som byte av bostad, skola eller liknande kort inpå förlusten.
Källa: sorg.se
