Helhetsgrepp behövs inom SiS-vården för ensamkommande
Det saknas idag ett helhetsgrepp kring de ensamkommande ungdomar som placeras på SiS-hem. Det visar en ny studie som forskare på Stockholms universitet gjort.
Flera av ungdomarna vittnar om att de inte förstår varför de placerats inom SiS och socialtjänsten uppger i vissa fall att de placerat på SiS eftersom de inte hittat någon annan lämplig placeringsform.
Studien är gjord på uppdrag av SiS som efterlyste mer kunskap kring placerade ensamkommande. Forskarna har konstaterat att de ensamkommande ungdomarna som placerats på SiS-hem är en heterogen grupp med stor spännvidd i problembilden. Många har en mer komplex bild än genomsnittet, där placerande socialtjänst har uppgett flera faktorer i ansökan om placering. Personalen uttrycker också en större psykisk ohälsa hos de ensamkommande än genomsnittet. Asylsituationen försvårar också SiS-hemmens arbete med ungdomarna och det blir svårare med långsiktig planering.
Språklig och samhällelig barriär
Språket upplevs som en barriär av både personal och ungdomar, liksom bristande samhällskännedom hos ungdomarna om det svenska samhället.
– En generell bild av ungdomars uppfattning av sin placering är att de ser den som ett straff. De har det oklart för sig varför de placerats och upplevde också det första mötet med SiS som skrämmande, säger Åsa Backlund, en av forskarna på Stockholms universitet som ligger bakom studien. Ungdomarna placeras ofta akut. I vissa fall uttrycks från socialtjänsten att problembilden är oklar och att man kan ha känt tveksamhet kring placeringen pga detta. Personalen på SIS-hemmen kan också uppfatta informationen från socialtjänsten som bristande kring de placerade ungdomarna. Många ungdomar är också akutplacerade under en längre tid än brukligt. Socialtjänsten har uppgett att de har svårt att hitta en passande behandlingsform och att SiS ibland valts eftersom det inte funnits några andra alternativ.
– De beskriver tveksamma fall, när SiS-vård egentligen är en för drastisk åtgärd men där man inte kunnat hitta något annat, säger Åsa Backlund. En svårighet för socialtjänsten är bland annat att jobba med frivilliga behandlingsformer, eftersom ungdomarna saknar nätverk i Sverige.
Efterfrågar andra behandlingsalternativ
– Eftersom ungdomarna ofta har ett bristande socialt nätverk är det desto viktigare att arbeta med de relationer som finns och att stärka det sociala nätverket runt ungdomen. Detta är vårt intryck att både socialtjänst och SiS behöver bli bättre på. Personal inom socialtjänsten pekar själva på att de vill ha andra behandlingsalternativ för de här ungdomarna, säger Åsa Backlund. Det finns ett glapp i systemet, där de här ungdomarna faller mellan stolarna.
– Jag blev lite nedslagen av att höra att det kan vara svårt att hitta behandlingshem för dessa ungdomar, och att de riskerar att inte få det stöd de behöver på grund av brister i systemet och ansvarskonflikter, säger Åsa Backlund.
En helt nattsvart bild vill hon ändå inte måla upp utan lyfter även fram exempel på hur ensamkommande ungdomar har fått den hjälp och stöd som de behövt under sin placering. Skolan uppfattades av många som ljuspunkten i tillvaron. Vikten av en fullgjord skolgång, för den framtida utvecklingen för barn i samhällsvård i allmänhet och även skolans betydelse specifikt för ensamkommande barn, är väl belyst i tidigare forskning.
Även denna studie lyfter skolans betydelse för ungdomarna, men pekar också på utvecklingsbehov både för att tillgodose rätten till utbildning och för att detta kan vara ett sätt att skapa mening i SiS-tillvaron och ge bättre förutsättningar för en positiv utveckling för denna grupp av ungdomar.
