Här kan placerade barn träffa andra i samma situation

Barn som växer upp i familjehem känner sig många gånger ensamma i sin situation och har många frågor som de har svårt att dela med vuxna i sin närhet. Därför erbjuder Bris stödhelger där barn och ungdomar träffar andra i samma situation, där de kan prata om sina erfarenheter, upplevelser och stärka sin känsla av sammanhang.
– Det som barn brukar säga är det allra bästa med de här helgerna är att träffa varandra, säger Anneli Öhrling, kurator på Bris gruppstöd.

Anneli Öhrling, kurator på Bris gruppstöd. 

Träffas under tre dagar
Stödhelgerna innebär att man träffas tillsammans i sammanlagt tre dagar under två helger för att få chansen att dela sin berättelse med andra som gått igenom samma saker, kunna känna igen sig och höra om andras erfarenheter.
– Vi jobbar utifrån teman, vi pratar bland annat om vad som är en familj och vad ett hem är. Beroende på barnens åldrar gör vi det på olika sätt, är det yngre barn leker och ritar vi mer än i de äldre grupperna, säger Anneli Öhrling.

I första hand för barn placerade av Stockholms stad
Gruppstödshelgerna är öppna för barn mellan 7-18 år som bor i familjehem och är placerade av Stockholms stad. Mellan fyra och åtta ungdomar deltar i varje grupp och träffarna sker i Bris lokaler i Stockholm.
– Innan stödhelgerna brukar vi alltid träffa barnen och ungdomarna i familjehemmet för att få de ska få möjlighet att veta mer och fråga om gruppen, men också för att vi bättre ska förstå barnets situation. Vi har också kontinuerlig kontakt med socialtjänsten, berättar Anneli Öhrling.

Idéburet offentlig partnerskap
Bris har jobbat med stödgruppsverksamhet under många år och arbetade fram modellen för just familjehemsplacerade barn under ett projekt mellan 2013 och 2016 tillsammans med Skarpnäck och Farsta stadsdelsförvaltning. Sedan 2017 bedrivs gruppstödsverksamheten som ett idéburet offentligt partnerskap mellan Bris och Stockholms stad.
– Det är viktigt för de barn och ungdomar som kommer till gruppen att få sätta ord på saker, att de har rätten till sin egen berättelse. Vi jobbar mycket med att stärka deras känsla av sammanhang. Många känner sig ensamma i sin situation och har ingen som de känner att de kan prata med detta om. Här lär de känna andra som är i samma situation, det bidrar till en känsla av meningsfullhet som gör det lättare att må bra och utvecklas i livet, säger Anneli Öhrling. Man pratar också om rättigheter, framtiden och om rätten till sin berättelse.

Ger fler möjlighet att delta genom chatt
För att ge fler möjlighet till stödet har man även skapat chattgrupper, där man ”träffas” i en sluten chattgrupp totalt 1,5 timme vid sex tillfällen.
– Vi jobbar med liknande upplägg och försöker beröra samma frågor i chattgrupperna som under stödhelgerna. Här har vi oftast lite äldre deltagare och då brukar vi även ta upp en del om vad som händer när man blir myndig, vilka rättigheter man har, om drömmar och mål, berättar Anneli Öhrling.

Telefonkontakt och förberedande uppgifter
Innan chattgruppens första träff har man telefonkontakt med ungdomarna och inför varje gång får de hemuppgifter som de ska tänka igenom och förbereda sig på.
– Vi jobbar med självstärkande övningar, vi övar på att vara snälla mot oss själva. Även i onlinegruppen jobbar vi med att öka känslan av sammanhang, normalisera känslor, få en bättre förståelse för sin livssituation och hopp om en bra framtid, säger Anneli Öhrling.
Responsen från deltagarna brukar vara väldigt positiv, många uppskattar att träffa andra familjehemsplacerade och familjehemsföräldrarna brukar tycka att stödet är givande och adekvat för barnet.