Här är familjehemmens största utmaningar
Stor personalomsättning bland socialsekreterare är en utmaning för familjehemmen. Obefintlig matchningsprocess, för dålig kunskap om vad uppdraget innebär och samarbetet med biologiska föräldrar är andra utmaningar som familjehemmen brottas med.
I en kandidatuppsats vid Linnéuniversitetet har familjehemmens utmaningar studerats i form av en intervjustudie. Av studien framkommer att personalomsättningen inom socialtjänsten är en av de största utmaningarna för familjehemmen. Flera av familjehemsföräldrarna upplever att familjehemssekreterare och barnsekreterare från socialtjänsten byts ut väldigt ofta och att det kan göra att man inte får det stöd man behöver eller inte vet var man ska vända sig.
Trots det beskriver flera familjehemsföräldrar ändå socialtjänsten som ett viktigt skyddsnät i sitt uppdrag. Det uttrycks även en oro för att socialtjänsten ska försvinna vid en möjlig vårdnadsöverflytt, och därmed inte vara till hands för dem som familjehemsföräldrar.
Matchningsprocessen mellan familjehem och placering behöver förbättras. Familjehemmen bör bli mer delaktiga för att undvika sammanbrott. Av de intervjuade familjehemmen i studien har flera beskrivit matchningsprocessen som obefintlig och att bilden de fick förklarat för sig inte stämde överens med verkligheten. Det beskrivs också hur bristen på matchning resulterat i sammanbrott, vilket fått negativa konsekvenser för hela familjehemmet.
Även bristande eller alltför generellt stöd är en utmaning i uppdraget. Vikten av gruppstöd, att få prata av sig med andra familjehem, är tydlig i svaren från de tillfrågade. Att kunna samtala med andra personer med förståelse kan ses som ett socialt stöd som kan användas för att hantera vardagen och situationer.
Samarbetet med biologiska föräldrar är en känd utmaning som många familjehem brottas med. Samtidigt som familjehemmet ska vara en trygg plats för både familjehemsföräldrarna och barnen beskrivs problematik med att vara ett ”öppet familjehem” gentemot de biologiska föräldrarna.
I resultatet lyfts också svårigheter i att skapa ett “vanligt familjeliv” på grund av antalet parter som är inblandade i en placering som en utmaning. Å andra sidan kan det ses som en del i att skapa välbefinnande i uppdraget, konstateras i resultatet.
Hur familjehemsföräldrarna uppnår välbefinnande i sitt uppdrag ses utifrån resultatet vara starkt sammankopplat med deras motiv till att ta sig an uppdraget, nämligen att hjälpa andra. Resultatet visar att trots utmaningar som ett uppdrag kan innebära, där samtliga familjehemsföräldrar beskriver att det är svåra saker de går igenom, kan de finna eget välbefinnande utifrån meningsfullheten i att kunna göra nytta.
Läs hela uppsatsen här.
