Forskare ska ta reda på varför så få placerade hälsoundersöks
Sedan 2017 ska enligt lag, hälso- och sjukvården på initiativ av socialtjänsten, erbjuda en hälsoundersökning när ett barn placeras utanför det egna hemmet. Trots det är det inte ens hälften av alla barn som placeras som får en hälsoundersökning. Forskare ska nu ta reda på varför så få barn undersöks och hur kvaliteten i hälsoundersökningarna kan förbättras.
Tidigare forskning visar att ungdomar i samhällsvård oftare har en sämre hälsa och fler förbisedda medicinska behov än andra barn. För att kartlägga barnets fysiska och psykiska mående bör därför en placering föregås av en hälsoundersökning. Detta ska initieras av socialtjänsten enligt en lagändring som kom till 2017.
– Det är viktigt att de här barnen får en hälsoundersökning. Som läkare kan vi fånga in andra aspekter än socialtjänsten som kan vara av stort värde för vilken insats man sätter in. Det kan till exempel handla om att man upptäcker en intellektuell funktionsnedsättning hos barnet och behöver sätta in fler eller andra insatser eller att man upptäcker ärr som uppkommit vid händelser som inte socialtjänsten känner till, säger barnläkare och forskare Godfried van Agthoven, Linköpings universitet, som leder den nya studien.
Ta reda på orsaker
Trots detta är det många barn som placeras som aldrig genomgår hälsoundersökning. Vad det beror på ska forskarna på Linköpings universitet nu fördjupa sig i. Det första steget blir att göra en fokusgruppsundersökning med socialsekreterare som har erfarenhet av att placera barn för att ta reda på hur de tänker och arbetar kring att initiera eller inte initiera hälsoundersökning för barnen.
– Vi vill få med både de som jobbar med att initiera hälsoundersökningar och de som inte gör det för att förstå helheten, säger Godfried van Agthoven.
Fokusgrupperna sker digitalt, och påbörjades under hösten med fortsättning under våren. Nya grupper är inbokade i januari och socialsekreterare som är intresserade av att medverka uppmanas att höra av sig.
Studien kommer förhoppningsvis att ge mer djuplodande svar på varför färre än hälften av alla placerade barn och unga i Sverige får sin hälsoundersökning tillgodosedda enligt tidigare rapporter. Baserat på vad som kommer fram i fokusgrupperna tänker forskarna gå vidare med nationell enkät till landets alla socialtjänster. Forskarna hoppas få svar på vad som skulle behövas för att fler socialsekreterare skulle initiera hälsoundersökningar, hur återkopplingen från en hälsoundersökning ske och vem som bär ansvar för uppföljning bland annat.
– Samverkan mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten är oerhört viktig. Med våra olika kompetenser samlade kan vi åstadkomma påtaglig förbättring för barnet, säger Godfried van Agthoven.
Studera kvaliteten på undersökningarna
Ytterligare en del i projektet är att utvärdera kvaliteten på de hälsoundersökningar som gjorts vid en placering. Forskarna ska gå igenom journalanteckningar från utförda hälsoundersökningar av barn i alla åldrar och bedöma utifrån olika kvalitetsindikatorer. Data samlas in under perioden 2021 till 2025.
– Vi kommer att ta fram ett verktyg för att analysera kvaliteten i undersökningarna, målet är att verktyget senare ska kunna användas av läkare för att säkerställa att hälsoundersökningarna håller hög kvalitet och att alla barn får samma kvalitet på undersökningen oavsett var i landet man genomför den, säger Godfried van Agthoven.
Familjehemsföräldrar bör uppmana socialtjänsten
Som barnläkare uppmanar han alla familjehemsföräldrar som nyligen tagit emot en placering där en hälsoundersökning inte har genomförts att ta upp detta med sin socialsekreterare och uppmana socialtjänsten att initiera en undersökning.
– Lagen säger att ansvaret ligger hos socialtjänsten. Man kan därför inte själv höra av sig till vården och begära en undersökning. Det sker alltid i samverkan mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård. Vet man som familjehemsförälder om att en hälsoundersökning inte har gjorts tycker jag absolut att man ska ta upp det med socialtjänsten. Det kan vara så att socialtjänsten inte är medvetna om det, inte hunnit eller tänkt på att göra detta innan placeringen, förklarar Godfried van Agthoven.
Det är också viktigt att ha koll på skillnaden mellan en läkarundersökning inför en LVU-placering och en hälsoundersökning vid placering utanför det egna hemmet. Läkarundersökningen är en obligatorisk del i en LVU-placering och ska säkerställa för förvaltningsrätten att inga medicinska hinder ska tas i beaktande vid beslut om samhällsvård enligt LVU. En hälsoundersökning är däremot mer omfattande och tar hänsyn till både fysisk och psykisk hälsa samt tandvård. Läkaren går igenom barnet ”från topp till tå” och säkerställer att barnet har fått alla nödvändiga vaccinationer, inte har andra medicinska obehandlade åkommor, barnets psykiska hälsa och tandstatus. Hälsoundersökningen är frivillig och kräver samtycke från barn och vårdnadshavare vid en SOL-placering.
– Jag hoppas att vi med vårt arbete kan bidra till att fler barn för den vård som de har rätt till och kvaliteten på undersökningarna förbättras och ser likadan ut över hela landet.
Två typer av undersökningar
Placerade barn och unga som placeras utanför det egna hemmet har rätt till undersökning inom vården i samband med placering. Det finns två typer av undersökningar.
- hälsoundersökning enligt Lag (2017:209) om hälsoundersökningar av barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet. Förtydligande finns i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd HSLF-FS 2019:19.
- läkarundersökning enligt 32 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU).
Ett förslag finns om att även barn som placeras tillsammans med en vuxen på skyddat boende ska ha rätt till hälsoundersökning.