Flexibel insats som utgår från ungdomens behov
”Extravuxen” är en ny typ av insats som ska fylla glappet mellan öppna insatser och placering. Insatsen är utvecklad av Maskrosbarn och har testats i Umeå kommun. Nu börjar metoden sprida sig och först ut är Lidköping och Borås.
Bakom insatsen står organisationen Maskrosbarn, som med stöd av Vinnova och Childhood Foundation, har jobbat fram ”Extravuxen” tillsammans med socialtjänsten och ungdomar. Insatsen är sprungen ur projektet ”Mellanrummet” som Maskrosbarn startade 2017, där man tittar på hur olika insatser för ungdomar som befinner sig just ”i mellanrummet” där de kan bo kvar hemma men ibland behöver komma hemifrån för ett andrum kan utvecklas.
– Många ungdomar har ett bristande nätverk. Tanken med ”Extravuxen” är att lägga till en vuxen person som finns där i vardagen som en trygghet för ungdomen, säger Linn Englund, projektledare på Maskrosbarn.
Linn Englund är projektledare för "Extravuxen" på Maskrosbarn. Testats i Umeå med gott resultat
I Umeå har tre ungdomar haft insatsen sedan förra hösten och responsen har varit mycket positiv. Nu jobbar man vidare med att sprida metoden till fler kommuner, först ut är Lidköping och Borås. Det största resultatet är att ”Extravuxen” beviljats till ungdomar som utan insatsen riskerat att bli utan stöd som uppfyller deras behov. Projektet har även bidragit till ett perspektivskifte och ifrågasättande av gamla system inom socialtjänsten där ungdomars behov och önskemål inte alltid sätts i fokus.
– Skillnaden mellan ”Extravuxen” och exempelvis kontaktperson eller kontaktfamilj är att det här är en mer flexibel insats som utgår från ungdomens behov. ”Extravuxen” ska kunna erbjuda emotionellt stöd och även ta emot ungdomen för övernattning i sitt hem en till två gånger i månaden, förklarar Linn Englund.
Kräver delaktighet från ungdomen
Tanken är att ungdomen får en pott med tid med sin extravuxen som den får lägga upp efter egna behov.
– Det är en insats som kräver en hög grad av delaktighet från ungdomen. De är med i planeringen och är med och bestämmer hur insatsen utformas för just dem. Ungdomen kan också komma med önskemål om vem ska bli deras extravuxen, fortsätter Linn Englund.
Maskrosbarn har arbetat fram ett utbildningsmaterial för dem som ska bli ”Extravuxna”. Personerna ska också erbjudas handledning och stöd från socialtjänsten. Projektet kommer att pågå under hela 2021, därefter är tanken att kommunerna på egen hand ska kunna arbeta vidare med ”Extravuxen”.
– I Lidköping såg vi ett stort intresse för att bli ”Extravuxen”. 40 personer kom till informationsträffen och av dem anmälde sig sedan ungefär hälften, säger Linn Englund.
