”Fler måste utbildas i vad hederskultur innebär”
Nästan alla professionella som möter barn och ungdomar från hederskulturer har för dåliga kunskaper i problematiken och hur man bemöter den. Det menar Sabina Landstedt, ansvarig för stödsamordning på föreningen GAPF, Glöm Aldrig Pela och Fadime, som arbetar mot hedersrelaterat våld och förtryck.
Efterfrågan på utbildningar och föreläsningar inom hedersrelaterat våld har ökat de senaste åren, men det finns fortfarande mycket kvar att göra. Bristen på kunskap är stor hos nästan alla vuxna som möter utsatta unga kvinnor, allt från skolpersonal till socialsekreterare, familjehem och vårdpersonal, menar Sabina Landstedt på GAPF som ofta möter barn och ungdomar – och professionella vuxna – som söker stöd och råd kring hedersproblematik.
– Det händer då och då att familjehem som tar emot placerade ungdomar från en familj som lever inom ramarna för hederskultur hör av sig till oss, därför att de inte har tillräckliga kunskaper eller får stöd i sin situation någon annanstans ifrån, säger Sabina Landstedt.
Har stödpersoner över hela landet
Stödpersonerna på GAPF försöker att hjälpa alla som hör av sig, i en del fall handlar det om att hjälpa ungdomar med praktiska saker, men lika ofta att vägleda professionella i hur man ska hantera och bemöta personer som kommer från hederskulturer. Föreningen har 60 utbildade stödpersoner över hela landet.
– Till att börja med måste socialtjänsten ha rätt kunskaper i de här frågorna, för att kunna utreda familjehemmen på rätt sätt och göra korrekta bedömningar när man placerar i ett familjehem. Sedan tycker jag att det är viktigt att man som familjehem har gått någon utbildning och har förståelse för vad det innebär att ta hand om en person som utsatts för hedersvåld. Det är inte minst en fråga om säkerhet, både för familjehemmet och för den placerade, säger Sabina.
– Det finns fantastiska familjehem för de hedersutsatta barnen och ungdomarna, men det finns också familjehem som inte har fått rätt förutsättningar för att klara sitt uppdrag att ta hand om just den här gruppen och det leder ofta till att det blir ett sammanbrott, säger Sabina.
Förtrycket kan fortsätta även i familjehemmet
Många gånger försöker den biologiska familjen att påverka sitt barn även i familjehemmet. Och har inte familjehemsföräldrarna fått rätt stöd i hur de ska hantera situationen är det lätt att förtrycket fortsätter även i det nya hemmet, menar Sabina Landstedt.
Till GAPF kan man som drabbad höra av sig för att få stöd och hjälp, dels via telefon men också via den stödchatt som man öppnade förra året.
– Vi jobbar mycket för att synas och skapa debatt, vilket har gjort att det är fler och fler som vet att vi finns och hör av sig till oss – även volontärer som vill hjälpa till på olika sätt. GAPF har även psykologer och jurister knutna till sin verksamhet, som kan hjälpa till i olika situationer.
Efterfrågat kunskapscenter
GAPF grundades 2001 av Sara Mohammad, som själv varit drabbad av hedersvåld, under namnet Glöm Aldrig Pela-föreningen. Föreningen bytte sedan namn till Riksorganisationen GAPF - Glöm Aldrig Pela och Fadime, efter mordet på Fadime Sahindal år 2002. Idag är GAPF ett väletablerat och efterfrågat kunskapscenter vad gäller hedersrelaterat våld och förtryck mot ungdomar och kvinnors rättigheter i Sverige.
