Fler förstärkta familjehem kan minska risken för kriminalitet

I SNS-rapporten ”Påverkar samhällsvård barns framtida kriminalitet?”, undersöker forskaren Matthew Lindquist vad omhändertaganden kan få för konsekvenser. Han har bland annat gått igenom tidigare forskningsstudier från både Sverige, USA och Kanada och funnit att mönstret är tydligt: de som varit omhändertagna är överrepresenterade i brottsstatistiken.

I rapporten har Matthew Lindquist tittat särskilt på barn födda i Sverige 1990 och 1991. Av de som placerats på HVB-, Sis- eller familjehem innan de fyllde 20 var risken tre till tio gånger högre att dömas för brott i åldern 20 till 25 år. 

– Sambandet är oroande tydligt, men därmed inte sagt att samhällsvården är skadlig. De här personernas kriminalitet som vuxna kan lika gärna bero på uppväxt- och levnadsförhållanden. I genomsnitt har de som varit omhändertagna lägre utbildning, sysselsättningsgrad och inkomst än andra. Dessutom lider de oftare av ohälsa, säger Matthew Lindquist. 

Förstärkta placeringar framför institution
Till stor del handlar det om att de här barnen kommer från missförhållanden som leder till att de placeras i samhällsvården - och även till att de begår brott i framtiden. Även om inte samhällsvården har orsakat det brottsliga beteendet så har den i många fall inte heller förbättrat det, konstaterar Matthew Lindquist.

–  Innan man omhändertar barnen försöker man ge vård i hemmiljön. Vi har sett att tidiga insatser är av betydelse och att stöttning till familjer i hemmiljön kan göra stor skillnad men socialtjänsten vittnar om att det är många familjer som inte vill ha deras hjälp. Så frågan är hur vi får dem att ta emot hjälpen i tid, säger han.

Tidiga insatser är effektivare i den mening att ojämlikheter i form av utbildningsgap eller hälsogap inte hinner uppstå. Den typen av ojämlikhet är svårare att korrigera senare i livet. 

– Ser man dessutom till kostnaderna för kriminalitet är de så höga både socialt och ekonomiskt att det verkligen borde löna sig att satsa på högre kvalitet i samhällsvården. Inte minst genom fler så kallade förstärkta familjehemsplaceringar i stället för institutionsvård. Sådana har visat sig minska såväl framtida brottslighet som antalet dagar som tillbringas i ungdomshem, säger Matthew Lindquist.

Fler satsningar på skola behövs
Matthew menar att tidiga insatser är effektivare i den mening att ojämlikheter i form av utbildningsgap eller hälsogap inte hinner uppstå. Den typen av ojämlikhet är svårare att korrigera senare i livet. 

– Ser man dessutom till kostnaderna för kriminalitet är de så höga både socialt och ekonomiskt att det verkligen borde löna sig att satsa på högre kvalitet i samhällsvården. Inte minst genom fler så kallade förstärkta familjehemsplaceringar i stället för institutionsvård. Sådana har visat sig minska såväl framtida brottslighet som antalet dagar som tillbringas i ungdomshem, säger Matthew Lindquist.

 Han pekar också på att barn som placeras i samhällsvård har stora hälso- och utbildningsbrister. Därför måste mer uppmärksamhet ägnas åt hälsa och utbildning för barn och ungdomar som placeras i samhällsvård. Att misslyckas i skolan när man är ung är en av de starkaste indikatorerna på kriminellt beteende som vuxen, framhåller han.