Fler barn ska få stöd efter polisförhör
Många barn tvingas gå hem med oro och rädsla till sina föräldrar efter att ha varit på förhör hos polisen om misshandel i hemmet. 2011 utarbetades modellen ”Efter barnförhöret” som ett stöd till hela familjen efter det som hänt.
Hans Elfström, som idag jobbar på socialtjänsten i Södertälje kommun, var med och arbetade fram modellen 2011 tillsammans med Gerd Olofsson.
– Det fanns många modeller för hur ett barnförhör ska gå till, men för det som händer efter förhöret saknades helt modeller. Många barn tvingades gå hem till föräldrarna som är anklagade för att ha använt våld mot dem och det var av den anledningen som vi började jobba fram den här modellen, säger Hans Elfström, som nyligen fått ta emot ett stipendium från Stefan Croners minnesfond utdelat av Linköpings universitetssjukhus och Linköpings barnahus för sitt arbete med ”Efter barnförhöret”.
– Det är väldigt stort hedrande att ha fått den här utmärkelsen. Jag är jätteglad, säger Hans Elfström.
Modell i tre delar
Modellen ”Efter barnförhöret” består av tre delar; ett informationsmöte med föräldrarna, ett hembesök samt ett uppföljande samtal dagen efter. Två behandlare jobbar alltid i varje familj – en med föräldrarna och en med barnet. Föräldrabehandlarens uppgift är att möta föräldrarna i deras kris och syftet är att föräldrarna innan de lämnar rummet ska kunna möta sitt barn utifrån barnets behov och inte vara upptagen av en massa frågor och sin egen kris. Föräldrabehandlarens främsta roll är att få föräldrarna att kunna ta emot sitt barns upplevelse av våld både kognitivt och emotionellt, att få föräldern eller föräldrarna att förstå vad våld är och hur det påverkar deras barn och barn generellt för att i ett avslutande samtal kunna ta på sig ansvaret för våldet. Alla föräldrar som behandlarna har kontakt med är ifrågasatta i sitt föräldraskap genom att socialtjänsten har fått in en anmälan rörande hot eller våld i hemmet och därav startat en utredning.
Hembesök samma kväll
Barnbehandlarens uppgift är att stötta barnen och ha dem i fokus under det hembesök som görs samma kväll som förhöret ägt rum. Barnbehandlaren står vid barnets sida och sätter ord på det som hänt.
Vid det första informationsmötet med föräldrarna är syftet att informera föräldrarna om vad deras barn varit med om, stötta föräldern i dess reaktion och att förbereda dem inför det hembesök som ska äga rum samma kväll. Barnet har samma möjligheter i ett samtal med barnbehandlaren. Det viktigaste är att barnet ska känna sig trygg i att gå hem till sina föräldrar.
– Barnbehandlaren pratar ofta med barnet efter förhöret, och låter det få sätta ord på vad hon eller han har varit med om och uttrycka om det finns en oro för att gå hem till sina föräldrar efteråt. Många är rädda och oroliga för hur föräldrarna ska reagera, därför finns vi där för att berätta för dem vad föräldrarna har fått för information och hur vi kommer hjälpa barnet att ta sig igenom detta, säger Jessica Jagerfors, familjebehandlare på Södertälje kommun.
Hjälper barnet sätta ord på sina upplevelser
Under hembesöket deltar alltid både föräldrabehandlare och barnbehandlare. Det första som händer under hembesöket är att barnbehandlaren hjälper barnet att sätta ord på det som hänt under dagen och hur det brukar kunna kännas efter förhöret. Under hembesöket får familjen också information om vilka insatser som finns och på vilka sätt man kan vara hjälpta av att fortsätta samarbeta med socialtjänsten. Slutligen förvissar sig behandlarna om att barnet är tryggt och kan stanna kvar i hemmet under resten av kvällen. De informerar föräldrarna om hur de kan ta ansvar och stötta sitt barn och hur viktigt det är att behålla rutiner.
– Vår uppgift är inte att lösa familjeproblem, däremot kan vi hjälpa till att slussa dem vidare så att de kan få den hjälp som de behöver. Vårt fokus är alltid barnet, vi förhåller oss alltid neutrala till det som har hänt, säger Hans Elfström.
Uppföljningssamtal dagen efter
Hembesöket följs alltid upp av ett uppföljningssamtal, oftast dagen efter eller någon dag efter där man stämmer av hur kvällen har gått och för att återigen erbjuda krisstöd till både föräldrar och barn. Den uppföljande delen brukar bestå av 4 – 6 samtal.
– Ofta är familjerna väldigt medvetna om vad de behöver hjälp med och ibland behöver de andra typer av insatser än de som vi kan ge, det kan vara för ett beroende exempelvis, förklarar Hans Elfström.
Två heltidstjänster i Södertälje kommun
Både Hans och Jessica jobbar heltid med att stötta barn i Södertälje kommun som varit på förhör. Just nu har det varit 2-3 polisförhör i veckan, utöver det träffar krisstödjarna flera barn och föräldrar för efterföljande samtal varje vecka.
Ska spridas ytterligare i ny utbildningsinsats
Modellen ”Efter barnförhöret” finns i dag i ett åttiotal kommuner men kommer att erbjudas till ännu fler under nästa år, då en stor utbildningsinsats påbörjas med ekonomiskt bidrag från staten.