Familjehem efterlyser specifikt stöd för just familjehemsföräldrar
Många familjehemsföräldrar känner sig utelämnade och ensamma i sitt uppdrag och efterlyser ett specifikt stöd för just familjehemsföräldrar.
Enligt en ny studie gjord av studenter vid Uppsala universitet behöver socialtjänsten bli bättre på att följa upp och stötta familjehemmen både under och efter en placering.
Studien bygger på intervjuer med familjehemsföräldrar och handlar om erfarenheterna av stöd både innan, under och efter en placering. De flesta familjehemmen har en positiv upplevelse av socialtjänstens stöd inför en placering, där de betonar att deras stöd i början av en placering har tagits i beaktning. En av de intervjuade uppgav specifikt att de fått bra information kring uppdraget, vad det innebär och vilka svårigheter som kan förekomma. I det här läget menar familjehemsföräldrarna att det är lätt att få kontakt med socialtjänsten och att socialtjänsten följt upp och hört av sig regelbundet. I studien belyste intervjupersonerna även socialtjänstens drivande engagemang i början placeringen som något som ingav ett gott samarbete mellan parterna.
Saknade specifikt stöd för familjehemsföräldrar
När det gått en tid av placeringen är många av familjehemsföräldrarna inte lika nöjda längre med socialtjänstens stöd. Flera har mycket att anmärka på gällande vissa delar av stödet. Det beskrivs i studien med flera exempel på hur familjehemmen känner sig utelämnade i sitt uppdrag och att de socialtjänsten låter dem ta hela ansvaret under vissa placeringar. Familjehemmen upplever att socialtjänsten inte lyssnar på dem eller förstår deras behov av stöd. Alla deltagarna i studien saknade ett specifikt stöd för just familjehemsföräldrar och att ha en person som följer upp i vissa frågor. De menar att socialtjänsten behöver ta mer ansvar och värna om de familjehem som finns.
Svårigheter att komma i kontakt med socialtjänsten är ett område som belyses särskilt i studien. Många upplever att det är svårt att komma i kontakt med sin handläggare, speciellt vid akuta situationer. Familjehemsföräldrarna upplevde att de själva hade ansvar för att höra av sig och att socialtjänsten inte besökte eller följde upp ens om familjehemmen var drivande i det. I studien framkommer exempel på handläggare som inte varit tillgängliga på flera veckor när en incident uppstått samt en handläggare som inte kommit ihåg namnen på barnen, vad de pratat om tidigare eller visat något större intresse för att hjälpa till. Sammantaget upplever intervjupersonerna att socialtjänstens brister i stödet indirekt utsätter barnet för risker.
Vill ha stöd efter att placering upphört
Även efter att en placering upphört kan familjehemmet behöva stöd, något som många av de tillfrågade i studien upplever att de inte har fått. De menar att det sällan funnits utrymme att prata igenom känslorna som uppstått när det placerade barnet förflyttats.
Slutsatser av studien är bland annat att familjehemmen önskar att socialtjänsten utökar stödet vid akuta händelser samt att det sker en kontinuerlig kontakt för att kunna tillgodose både barnets och familjehemmets behov.