Elevhälsan behöver utvecklas för att ge rätt stöd till familjehemsplacerade barn
Mycket fokus ligger på barnets fysiska och psykiska hälsa, men ofta glöms skolprestationen och skolanknytningen bort i det arbete som elevhälsan gör med familjehemsplacerade barn, menar forskare Lisbet Engh. Bland annat konstaterar hon att hälsoundersökningarna behöver kompletteras med frågor gällande läs- och skrivsvårigheter samt traumatisering.
Lisbet Engh är lektor i omvårdnad vid Karlstads universitet och har nyligen kommit med en ny avhandling som bland annat handlar om familjehemsplacerade barn och elevhälsan.
Hälsoundersökningarna behöver kompletteras
Avhandlingen visade att skolsköterskan har möjlighet att upptäcka barn som far illa eller riskerar att fara illa, men att detta arbete kan utvecklas. Olika behov av stödinsatser behöver uppmärksammas, då många elever inte fick det stöd de behövde i skolan, från socialtjänsten eller från hälso- och sjukvården. Bland annat behöver hälsoundersökningarna även beröra läs- och skrivsvårigheter, framgår av avhandlingen.
– Det är inte alltid som de placerade barnen har fått en tillräcklig utredning av skolsituationen och därmed inte får det stöd de skulle behöva. Det kan resultera i en låg skolanknytning, vilket ofta kopplas till låga studieresultat och en ofullständig skolgång, säger Lisbet Engh.
Dokumentationen viktig vid skolbyte
Hon säger också att dokumentationen som rör en elev, både gällande hälsa och skolprestation, behöver bli mer samlad och följa med eleven om denne byter skola i samband med en ny placering.
– Det är väldigt viktigt att det inte blir något glapp och att skolan får så mycket kännedom om eleven som möjligt för att göra dess skolanknytning så bra som möjligt, säger Lisbet.
Större psykisk ohälsa hos flickor
Vidare har studien även kartlagt den psykiska hälsan hos familjehemsplacerade barn och resultatet förvånade Lisbet Engh.
– Avhandlingen visar att familjehemsplacerade flickor hade högre risk för psykisk ohälsa, uttryckt i både psykologiska och psykosomatiska symptom, än övriga jämnåriga flickor som inte var placerade. Det som förvånade mig var att denna skillnaden inte fanns hos pojkarna, säger Lisbet Engh.
Särskilt yngre flickor hade högre risk, enligt avhandlingen. Äldre familjehemsplacerade flickor hade högre risk för negativa livsstilsfaktorer så som att inte äta frukost och fysisk inaktivitet jämfört med övriga flickor framgår av av studien.
Ämne för vidare forskning
Varför det är så stor skillnad mellan resultaten för pojkar och flickor vill inte Lisbeth Engh spekulera i då studien hon gjort enbart varit inriktad på att se samband och inte orsaker.
– Det är en av flera frågor som jag skulle vilja gå vidare med i min forskning, säger hon.
