De kämpar för att förenkla orosanmälningarna
Ambulanssjuksköterskan Axel Moberg upplevde svårigheter med att göra orosanmälningar när han misstänkte att barn for illa. Det resulterade i att han grundade föreningen och sajten orosanmälan.se, där kontaktuppgifter till Sveriges samtliga socialkontor finns.
Att veta hur man ska gå tillväga om man misstänker att ett barn far illa är inte det lättaste. Många kommuner kan vara svåra att nå skriftligen, det saknas helt enkelt information var orosanmälningar ska skickas. Ofta hänvisar socialförvaltningen till kommunens växel - vilket går bra på vardagar under kontorstid - men inte kvällar, nätter och helger. Inte heller har det funnits en standardiserad blankett att fylla i för den som vill göra en orosanmälan.
– Vi är i dagsläget de enda i Sverige som tillhandahåller ett standardiserat formulär för orosanmälningar och ett register över kontaktuppgifter till Sveriges samtliga socialtjänster som vi uppdaterar årligen, berättar Axel Moberg, föreningens grundare och en av dem som ideellt lägger ner ett stort engagemang för att hjälpa barn som far illa.
Uppdaterade kontaktuppgifter och blankett
I september kommer en uppdaterad version av blanketten och i december ska kontaktuppgifterna till socialförvaltningarna i samtliga kommuner vara uppdaterade och tillgängliga via orosanmälan.se.
– Målet med föreningen är att barn som far illa ska få hjälp så fort som möjligt. Sedan måste vi avgränsa oss i vad vi som liten ideell förening kan göra och har valt att fokusera på orosanmälningsblanketten och registret, förklarar Axel Moberg.
50 000 nedladdningar till dags dato
Till dags dato har orosanmälningsblanketten laddats ner närmare 50 000 gånger och orosanmälan.se används och rekommenderas nu av bland annat SOS Alarm, landsting, kommuner, regioner och arbetsplatser över hela landet.
- Det finns mycket kvar att göra, det som är de största begränsningarna är byråkratin och politiker utan erfarenhet från verkligheten. Det är tungrott att förändra något i Sverige, fortsätter Axel Moberg.
Vem som helst kan anmäla
En orosanmälan kan skickas in av vem som helst, en privatperson eller någon som i sitt yrke kommer i kontakt med ett barn där man misstänker att något inte står rätt till i familjen.
– De flesta av oss är ganska bra på att utläsa om det inte står rätt till för ett barn vi möter och vårt ansvar som vuxna medmänniskor är att anmäla detta via en orosanmälan. Sedan är det upp till kommunens socialförvaltning att utreda och agera, säger Axel Moberg.
Mycket kvar att göra
Hur gången ser ut efter att en kommun fått in en orosanmälan ser väldigt olika ut i olika kommuner.
- Det finns mycket att göra för att fler barn ska få hjälp snabbare, konstaterar Axel Moberg.
Fakta: orosanmälan.se
På orosanmalan.se finns bland annat kontaktuppgifter till Sveriges samtliga socialkontor.
Här kan även en blankett laddas ner som kan användas om man tror att ett barn far illa. Denna laddar man ner, skriver ut, fyller i och skickar in till berörd kommun.
Hittills har blanketten laddats ner 50 000 gånger.
