De hjälper anhöriga barn att få stöd och information

Barn som är anhöriga till en förälder med psykisk ohälsa, svår sjukdom eller missbruk har rätt enligt hälso- och sjukvårdslagen till information, stöd och råd. Trots att lagen har funnits sedan 2010 är det fortfarande väldigt många barn som inte uppmärksammas och får den information och det stöd de har rätt till. 

Stiftelsen Allmänna Barnhuset har utvecklat en modell, BRA-samtal, som kan användas av alla yrkespersoner som möter barn som är anhöriga till en förälder med någon form av problematik. Modellen som finns idag riktar sig till 7-18-åringar, men nu ska modellen anpassas yngre barn, 4-6 år.
– Alla barn har rätt till den här informationen och stödet oavsett ålder. När vi nu jobbar med yngre barn kommer vi försöka göra en modell med mer visuellt stöd som kan användas i samtalet, säger Åsa Lundström Mattsson, projektledare på Stiftelsen Allmänna Barnhuset. Hon tillägger snabbt att BRA-samtalen är färskvara och om ett barn har fått ett samtal i yngre år är det bra att följa upp det efter några månader eller år allteftersom barnet växer och utvecklas och får nya frågor kring sin förälders situation och sin egen situation.

Åsa Lundström Mattsson är projektledare för BRA-samtal på Stiftelsen Allmänna Barnhuset. 

BRA-samtal används idag mestadels av personal inom socialtjänst och hälso- och sjukvård som arbetar med de vuxna, föräldrarna eller olika insatser för barn, men Åsa hoppas även kunna fånga in skolpersonal och familjehemskonsulenter. Fram till idag har ungefär 400 personer gått Allmänna Barnhusets utbildning i BRA-samtal och 40 av dessa är dessutom i sin tur utbildare och kan sprida metoden vidare inom sin organisation.
– Modellen är väldigt enkelt uppbyggd, just för att den ska kunna användas av väldigt många olika yrkesgrupper; allt från skolkuratorer till hälso- och sjukvårdspersonal, socialtjänst, personal på boenden och familjehemskonsulenter exempelvis, berättar Åsa Lundström Mattsson.

BRA-samtal är tänkta att innehålla samtal då barnet får möjlighet att berätta hur det är just nu och att få individuellt anpassad information.
– Vi använder oss bland annat av en cirkel där barnet får rita med olika färger hur det känner inför vissa saker, allt från skola till familjesituation. Det ger en bra ingång i samtalet och något att prata kring, berättar Åsa Lundström-Mattsson.

BRA-samtalsmodellen har tidigare mest använts när barn som har en nära vuxen anhörig som har en allvarlig sjukdom eller har missbruksproblematik, men nyligen har samtalsmetoden prövats av till en helt ny målgrupp: barn som lever i familjer som har en osäker boendesituation. Detta kommer att utvärderas av en forskare för att se hur det fungerar.
– Den här metoden kan användas i väldigt många sammanhang, jag tror att många familjehemsplacerade barn skulle ha nytta av att ha ett BRA-samtal, de har ofta föräldrar med psykisk ohälsa eller missbruk och har inte erbjudits information och stöd utifrån sitt anhörigskap, säger Åsa Lundström-Mattsson.