Barnombudsmannen vill öka barns delaktighet

I rapporten ger Barnombudsmannen sex huvudförslag på förändringar som ska stärka utsatta barns situation och rättigheter. En av förslagen handlar om att ”stärka barnrättsperspektivet i barnavården”, vilket rent konkret innebär att barnet behöver bli mer delaktigt och lyssnat på. Det finns stora brister i bemötandet av barn inom den sociala barnavården, konstaterar Barnombudsmannen, vilket kan få stora konsekvenser och i värsta fall leda till sammanbrott, när vården plötsligt avbryts.
– Barnets rätt till delaktighet, ett gott bemötande och individanpassade insatser är centrala för att samhällsvården ska lyckas. Här ser vi fortfarande stor förbättringspotential och förändringstakten måste öka. För det enskilda barnet är det ödesdigert när samhället misslyckas och för samhället blir det dessutom i det långa loppet oerhört kostsamt, säger barnombudsman Elisabeth Dahlin, i en kommentar till rapporten.

Barnombudsmannen Elisabeth Dahlin vill att barn ska få ett bättre bemötande och en individanpassad vårdinsats.

Tillit kopplas till egen delaktighet och inflytande
Ett gott bemötande - att socialsekreteraren lyssnar och är lätt att prata med - leder dock inte automatiskt till att barnet litar på socialsekreteraren enligt den enkätundersökning som Barnombudsmannen gjort i rapport. Istället tycks barnen koppla tilliten till socialsekreteraren till egen delaktighet och inflytande. Barnen litar mer på den person som ger dem det stöd de själva upplever att de behöver.

Flickor har haft flest antal placeringar
Av de som är placerade på särskilda ungdomsboenden eller HVB-hem har fler än hälften av flickorna och omkring var tredje pojke haft fler än fem placeringar och brist på delaktighet kan vara en av förklaringarna till sammanbrotten. Därför vill nu BO att sammanbrotten ska utredas tillsammans med barnet i varje enskilt fall och att orsaker till sammanbrott följs på nationell nivå.

Möjlighet till upprättelse
När det gäller barns delaktighet vill Barnombudsmannen också tillsätta en utredning om barnets rätt att få vara delaktig, få information och prövning samt möjligheterna för det placerade barnet att framföra klagomål och få upprättelse.

Bemötandet i familjehemmet viktigt
Även bemötandet i familjehemmet är mycket viktigt för barnen. Av de som tillfrågats i enkätundersökningen svarar barnen att det som gör dem nöjda är ofta små men tydliga saker som får dem att känna sig inkluderade och bemötta med respekt. Det kan handla om gemensamma middagar och semestrar eller aktiviteter som kortspel och utflykter. Barnen uttrycker känslan av samhörighet i termer av att de får delta i ”riktiga familjegrejer”, ”värme och trygghet”, ”hänga med” eller att de behandlas som familjehemmets ”egna barn”.

Barn i familjehem är mest nöjda
Många av de totalt 260 barn som intervjuats i rapporten uppger att de är nöjda med sitt boende och de som bor i familjehem är den grupp som är mest nöjda. Även barnen i familjehem uppgav oftast att de mådde bra och de kopplade huvudsakligen hälsa till somatiska problem. De uppgav ingen brist på tillgång till hälso- och sjukvård.

Vitesföreläggande till kommuner som inte säkerställer skolgång utreds
För barn i familjehem som upplevt skolavbrott handlar det om avbrott som uppstått i början av placeringen. Barnen själva beskriver att detta beror på att socialtjänsten inte meddelat den nya kommunen om att de ska komma dit eller att den lokala skolan inte haft plats. För barn som flyttats till ett familjehem i mitten eller slutet av en termin har avbrotten blivit långvariga, ibland flera månader, då både skola och socialtjänst tyckt att de kan vänta tills en ny termin börjar. Barnombudsmannen vill stärka barns rättighet till utbildning och föreslår att starta en utredning om att vitesförelägga kommuner som inte säkerställer det placerade barnets skolplikt.