Barnets bästa ska alltid vara avgörande

Utredningen, "Tryggare hem för barn" (SOU 2022:71) lyfter särskilt fram att domstolarna alltid ska se till barnets bästa och att anknytning till familjehemmet respektive föräldrar ska beaktas när man bedömer om en vårdnadsöverflytt är aktuell. Man ska också ta hänsyn till barnets umgänge och kontakt med föräldrarna och höra både barnets och föräldrarnas inställning.

I utredningen har över 1 000 vårdnadsflyttsärenden granskats. Kartläggningen visar att domstolarna i den absoluta majoriteten av de mål som omfattats, har beslutat om vårdnadsöverflyttning. I nästan hälften av de mål där socialnämnden ansökt om vårdnadsöverflyttning har barnets vårdnadshavare medgett en vårdnadsöverflytt. I ungefär en fjärdedel av målen har barnets vårdnadshavare inte lämnat någon inställning till ansökan.

Återförening central i bedömningen
Centralt för bedömningen av om en vårdnadsöverflyttning ska ske är prognosen för återförening med föräldrarna. Enligt utredningen bör det uttryckligen framgå att en vårdnadsöverflyttning ska ske om det är bäst för barnet att inte återförenas med sina föräldrar, utan i stället stanna i familjehemmet. Det ska dock klart och tydligt framgå att det bästa för barnet är att stanna i familjehemmet och att vårdnaden flyttas över till familjehemsföräldrarna. Att bara påvisa att barnets bästa är att inte återförenas med sina föräldrar räcker alltså inte.

Insatser ska få fortsätta efter överflytt
Det har också lagts fram ett förslag på att kommuner ska få möjlighet att bevilja insatser för barnet även efter en vårdnadsöverflytt. Under utredningens arbete har det framgått att det fortfarande finns utmaningar kring vilket stöd som kan tillhandahållas efter en vårdnadsöverflyttning. Det är vanligt att familjehemsföräldrar tvekar inför en överflyttning av vårdnaden just av denna anledning. Stöd som ofta efterfrågas är stöd kopplat till barnets skolgång och umgänge med barnets ursprungsfamilj.

Risker vid umgänge ska framgå
Gällande umgänge har utredningen också övervägt om det i lagen behöver framgå situationer där utgångspunkten bör vara att inget umgänge ska ske. Bedömningen är att det inte är lämpligt att i lag reglera särskilda situationer när barn som utgångspunkt inte bör ha rätt till umgänge med en förälder. När det uppkommer en fråga om umgänge ska det alltid göras en individuell bedömning av vad som är barnets bästa i det enskilda fallet. I den bedömningen ska det alltid framgå om det finns en risk för barnet att fara illa vid umgänge.

Träder i kraft 2024
– För den här regeringen har barnens bästa högsta prioritet. Det är viktigt att barns trygghet går före föräldrarnas rätt, och att barn blir egna rättig­hets­bärare. Ett barn ska aldrig behöva känna oro eller vara rädd för att han eller hon känner sig tvingad till att umgås med en förälder som barnet är rädd för, säger Camilla Waltersson Grönvall, socialtjäns­tminister.

Alla lagändringarna föreslås träda i kraft i oktober 2024.