Både föräldrar och barn har lågt förtroende för socialtjänst och BUP
Fyra av tio föräldrar i Sverige har lågt förtroende för det svenska skyddsnätet och tror inte att socialtjänst, vårdcentral, BUP och skolhälsovård fungerar om deras barn mår dåligt och behöver stöd. Bland barnen som får stöd från Maskrosbarn är siffran ännu högre, sex av tio, har lågt förtroende för att samhällets skyddsnät ska hjälpa dem.
– I Sverige finns en bild av att det svenska skyddsnätet för barn är fungerande, men förtroendet är lågt både hos föräldrar och barn och vi ser ett system som är ur funktion. Barnen som vi möter berättar om ett system som är gjort av och för vuxna, där barnens behov av stöd inte får styra och där vuxna istället gissar vad barn behöver, säger Sandra Patel Seropian, påverkanschef på organisationen Maskrosbarn.
Många föräldrar, även här fyra av tio, tycker inte heller att det är tydligt var de ska vända sig när deras barn mår dåligt.
43 procent av alla föräldrar har någon gång sökt stöd från samhället för sitt barn, varav 35 procent fick stöd. Av de som fick stöd upplevde 19 procent att stödet inte hjälpte deras barn, enligt en ny Novus-undersökning.
Motsvarade siffror från Maskrosbarns enkät till ungdomar visar att en fjärdedel av ungdomarna har sökt men inte fått stöd. Och av dem som fick stöd är det mindre än hälften (48 procent) som tyckte att det hjälpte. Ännu färre, 42 procent, uppger att de själva fått vara med och påverka vilket stöd de skulle få. År 2020 fick 62 000 barn och ungdomar stöd genom socialtjänsten.
– Vi på Maskrosbarn har arbetat med barn som lever i utsatthet i snart två decennier och ser ett stort behov av en statlig utredning som ser över socialtjänstens stöd till barn. Annars är risken att dessa oroande siffor inom kort blir än värre och framförallt att fler barn riskerar växa upp i stort lidande och i slutändan kosta samhället väldigt mycket mer pengar än åtgärder här och nu, säger Sandra Patel Seropian, påverkanschef på Maskrosbarn.
