Både för- och nackdelar med barnavårdsutredningar i privat regi
Allt fler barnavårdsutredningar utförs i privat regi. Forskare håller i en stor kartläggning på att ta reda på hur det ser ut och hur det påverkar barnen.
Den stora peaken för barnavårdsutredningar i privat regi kom 2015, då många ensamkommande kom till Sverige och landets socialtjänster snabbt fick en hög arbetsbelastning, samtidigt som de privata företagen redan hade kompetensen som behövdes och snabbt kunde köra igång. I samma tidsperiod kom ny reglering till som ställer krav på att det görs en barnavårdsutredning om en orosanmälan uppger att det förekommit våld i familjen, även om det riktats mot någon annan än barnet. Det innebar också ett ökat uppdrag för socialtjänsten.
Ulrika Järkestig Berggren, Linnéuniversitetet, forskar om barnavårdsutredningar i privat regi. Under hela senare delen av 2010-talet och 2020 har antalet barnavårdsutredningar i privat regi fortsatt att öka, om än inte i samma takt som 2015 och 2016. Det kan nu anses vara ett relativt etablerat arbetssätt för många kommuner. Anledningar till att man väljer att ta in externa utredare kan dels vara svårigheter att rekrytera för små kommuner i glesbygd men också som stöd vid arbetstoppar eller för att fylla upp ett visst kompetensbehov.
Kluvna känslor till externa utredare
Socialchefer som tillfrågats i studien har uppgett att de till viss del är kluvna till konsultutredare. Samtidigt som det kostar mycket pengar för kommunerna upplever många att de får ut mycket för pengarna och de som har fått tag i duktiga konsulter är måna om att kunna behålla dem. Flera har uppgett att det varit värdefullt att kunna ha konsulten både som extraresurs och som kompetensutveckling för de övriga medarbetarna inom socialtjänsten.
– Något som vi sett i studien hittills är att erfarenheten hos utredarna i de privata företagen ofta är större än i de kommunala verksamheterna. Samtidigt tappar man den kontinuitet som skulle kunna finnas om det är ett barn som förekommer i utredningar flera gånger, säger Ulrika Järkestig Berggren, lektor i socialt arbete vid Linnéuniversitet som genomförs studien tillsammans med kollegor från Uppsala universitet och Lunds universitet.
Färre barnsamtal i privata utredningar
Det kan finnas en risk att användandet av privata konsulter skulle kunna påverka barns och föräldrars möjlighet att komma till tals och utveckla ett förtroende för socialtjänsten. Detta eftersom konsulterna oftast är anställda för specifika uppdrag som sedan avslutas, vilket inte möjliggör en kontinuerlig relation. Det har också framkommit i studien att det i de privata utredningarna hålls färre barnsamtal. Vad det beror på har forskarna inte kunnat ta reda på ännu.
– Det kan vara så att det finns skillnader i uppdragen som påverkar, till exempel att konsulterna får fler uppdrag som rör riktigt små barn och av den anledningen inte kan hålla barnsamtal. Det kan också vara så att de gör andra avvägningar än de kommunalt anställda socialsekreterarna. Vi återkommer till det när studien är klar, säger Ulrika Järkestig-Berggren.
Samtidigt som kontinuitet i vissa fall är en fördel kan det i vissa fall vara bra att det kommer in en extern kraft även i de återkommande utredningarna, som kan se på saken på med nya ögon.
Studien kommer fortgå under hela 2021 för att presenteras 2022. Bland annat återstår intervjuer med konsulter.
