Antalet placerade barn och unga minskar
Under 2020 fick 27 300 barn och unga någon gång under året vård i form av en heldygnsinsats enligt socialtjänstlagen, antingen som SOL eller enligt LVU. Det är 3 800 barn färre jämfört med året innan, enligt en ny rapport från Socialstyrelsen. Familjehem var fortsatt den vanligaste placeringsformen.
Det var framför allt ensamkommande barn, insatser enligt SoL och insatser för pojkar över 15 år som stod för minskningen, enligt ny statistik från Socialstyrelsen. Familjehem är den vanligaste placeringsformen för barn och ungdomar generellt. Under 2020 var 19 400 barn och unga placerade i familjehem, vilket är ungefär 1 000 individer färre jämfört med ett år tidigare. En majoritet, 73 procent, av de heldygnsinsatser som gavs till barn och unga under 2020 var frivilliga och beslutade enligt SoL och 33 procent gavs med tvång enligt LVU.
Pojkar i majoritet
Pojkar var i majoritet inom samtliga placeringsformer, den största majoriteten återfinns i placeringsformen stödboende där andelen pojkar uppgick till 73 procent. Generellt sett av dem som fick en heldygnsinsats år 2020 var 58 procent pojkar och 42 procent flickor.
En jämförelse av de tre största öppenvårdsinsatserna som rapporteras visar att deras omfattning varierat sedan 2004. Antalet barn och unga som fått insatser i form av personligt stöd, alternativt strukturerade öppenvårdsprogram, har ökat under hela perioden. Under perioden 2004–2020 ökade andelen i befolkningen 0–20 år som fick personligt stöd (från under 1 procent till cirka 1,7 procent) medan andelen som fick ett strukturerat öppenvårdsprogram också ökade (från 0,3 procent till 0,7 procent). Däremot har andelen barn och unga med kontaktperson eller kontaktfamilj minskat från 1 procent till 0,6 procent.
Färre fullföljer grundskolan
Socialstyrelsen konstaterar också att många barn som varit placerade hela årskurs 9 inte fullföljt grundskolan vid 17 års ålder. En tydlig minskning kan ses i andelen flickor som fullföljt grundskolan vid 17 års ålder och varit placerade hela årskurs 9 – från 85 procent 2019 till 79 procent 2020. Att familjehemsplacerade har svårare att klara skolan har tidigare tydliggjorts av forskare i olika sammanhang. Däremot har fler ungdomar som någon gång i uppväxten varit placerade fullföljt gymnasiet vid 20 års ålder, 24 procent 2020 jämfört med 17 procent 2019.
”Skillnader i barns och ungas livsvillkor ställer krav på samverkan och förebyggande arbete. Det finns dock resultat som pekar på att samverkan runt barn och unga och barninflytande inom den sociala barn- och ungdomsvården är ett område som behöver prioriteras. Flera kommuner har uppgett att pandemin har varit en försvårande faktor då till exempel möten rörande samordnad individuell plan (SIP) inte kunnat genomföras”, skriver Socialstyrelsen i sin rapport.
