Ansvar för placerades munhälsa faller ofta på familjehemsföräldrarna
Familjehemsföräldrar får ta ett stort ansvar för de placerade barnens munhälsa. En ny studie från Socialstyrelsen visar att det behövs fler insatser och att placerade barn generellt sett har sämre munhälsa.
Studien är den första svenska studien på nationell nivå där man undersökt munhälsa och tandvårdskontakt hos placerade barn. Rapporten visar överlag på sämre munhälsa hos placerade barn än hos andra barn.
– Exempelvis har 6-8-åriga barn i kortare placeringar mer än dubbelt så många kariesskadade tänder som barn som inte är placerade, säger Álfheidur Ástvaldsdóttir, odontologiskt sakkunnig vid Socialstyrelsen.
Även efter en placering kan det ibland ta tid innan barnet kommer till tandläkaren. Ungefär var femte placerat barn har inte kommit till tandvården för undersökning inom en tvåårsperiod efter placeringen och var tionde inte ens efter tre år. Det kan bland annat bero på att det system som tandvården använder för att kalla till undersökning baseras på folkbokföringen och det är inte säkert att de placerade barnen är folkbokförda på den adress där de bor, eller så har de flyttat ofta vilket i sin tur kan leda till uteblivna besök. Ett stort ansvar för de placerade barnens tandhälsa läggs på familjehemsföräldrarna och Socialstyrelsen vill nu få in mer kring munhälsa i familjehemsutbildningen.
Mer om munhälsa i familjehemsutbildningen
– Vi ser att familjehemsföräldrarna kan behöva ett ökat stöd från socialtjänsten och tandvården. Socialstyrelsen ser också ett behov av att myndighetens familjehemsutbildning utvidgas så att den innehåller mer om betydelsen av en god munhygien, säger Kristin Larsson, utredare och projektledare vid Socialstyrelsen.
Socialtjänsten behöver också ta ett större ansvar för de placerade barnens munhälsa och samverka mer med tandvårdsinrättningarna. Många socialtjänster uppmärksammar inte munhälsan alls vid hälsoundersökningar som ingår i utredningen inför en placering.
– Vår kartläggning visar tydligt att det finns behov av att fånga upp barns munhälsa i samband med att en placering inleds, eftersom den visat sig vara sämre än hos andra jämnåriga redan vid placeringstillfället, säger Kristin Larsson.
Högre prioritet inom socialtjänsten
– Kunskapen om munhälsa och tandvård för placerade barn och unga behöver öka inom socialtjänsten och arbetet med de frågorna prioriteras högre. Socialstyrelsen kommer bidra genom att se över befintliga stöd till socialtjänsten och också överväga om det behövs ett nytt grundläggande kunskapsstöd om munhälsa och tandvård för barn riktat till socialtjänsten, tillägger hon.
Placerade barns munhälsa
- Socialstyrelsen har gjort en nationell analys av munhälsan hos placerade barn och av deras kontakt med tandvården. I analysen ingår en kartläggning av hur kommuner, regioner och tandvårdskliniker arbetar med munhälsa och tandvård hos placerade barn.
- Ungefär 3–4 procent av alla barn i Sverige placeras i heldygnsvård någon gång under sin uppväxt, och varje år är det runt 30 000 barn som befinner sig i placering.
- Vid en jämförelse mellan olika placeringslängder för yngre barn visade Socialstyrelsens registeranalys att munhälsosituationen är bättre hos långtidsplacerade pojkar och flickor än hos barn i kortare placeringar.
- År 2017 infördes nya bestämmelser om hälsoundersökningar i samband med placering. Genom lagen om hälsoundersökning av barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet fick regionerna ett ansvar för att barn och unga som placeras erbjuds en hälsoundersökning. Samtidigt infördes också en ny bestämmelse i socialtjänstlagen om att socialnämnden ska initiera dem.
- Den 1 januari 2020 kom Socialstyrelsen med nya föreskrifter om hälsoundersökningar av barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet, där det förtydligas att hälsoundersökningen ska omfatta fysisk och psykisk hälsa samt munhälsa.
